Feltänkt?

Sommarskola

För sjätte gången arrangerar NordINFOLIT sommarskola om informationskompetens. I år på Island. Bland kursledarna återfinns Ralph Catts och Jude Carroll.

Besök sommarskolans webbplats för mer information.

Vänliga hälsningar
Ola

Artikeltips

Tidskriften Dansk Biblioteksforskning publicerar med jämna mellanrum artiklar som berör området informationskompetens. I det senaste numret ser jag en artikel som jag tror kan intressera er som besöker Feltänkt?

Lundh, Anna & Sundin, Olof (2006). Lärare och informationskompetens: från utbildningspraktik till yrkespraktik. Dansk Biblioteksforskning. 2(3), 5-14.

Vänliga hälsningar
Ola

Nya IK-tidskrifter

Det finns mig veterligen inte särskilt många tidskrifter som huvudsakligen ägnar sitt utrymme åt artiklar om informationskompetens. Två har dock legat i startgroparna en längre tid. I Sheila Webbers Information Literacy Weblog rapporterades det häromdagen att en av dessa nu har publicerat sitt första nummer. Det är CILIPs (Chartered Institute of Library and Information Professionals) specialgrupp för informationskompetens som står bakom Journal of information Literacy. Det första numret innehåller sammanlagt sju artiklar av vilka två är granskade (refereed). Numret bjuder också på tre bokrecensioner. Tidskriften är enbart publicerad i elektronisk form och är fritt tillgänglig via:

http://www.informationliteracy.co.uk/JIL.aspx

På andra sidan Atlanten ligger Communications in Information Literacy fortfarande kvar i stargroparna. Än så länge har inga artiklar publicerats men enligt den information som finns tillgänglig på dess webbplats kommer det första numret att se dagens ljus under våren 2007. Den som är nyfiken bör därför hålla koll på nedanstående länk:

http://www.comminfolit.org/index.php/cil

Vänliga hälsningar

Ola

Forskning om informationssökning som underlag för IK-undervisning

Jag har länge tyckt att det är en god idé – om inte närmast självklart – att man i sin undervisning inom området informationskompetens försöker dra nytta av de forskningsresultat som finns om hur människor söker och använder information. Jag säger inte att det inte har gjorts och görs. Exempelvis kan man ju föga kontroversiellt konstatera att en forskare som Carol Kuhlthau har haft stort inflytande på hur undervisande bibliotekarier presenterar sitt undervisningsinnehåll. Men jag tycker att det är synd att detta bruk av forskningen inte är mer omfattande. Det finns ju mängder av intressanta studier vars resultat borde vara av stort intresse för oss som arbetar med undervisning i informationssökning. Jag tror bestämt att jag tidigare här i Feltänkt har tipsat om en artikel av Louise Limberg och Olof Sundin i vilken de driver just denna tes. (Om inte så finns den tillgänglig här). Nu vill jag gärna lyfta fram ytterligare ett exempel på en artikel som förespråkar en närmare kontakt mellan forskning och praktik. Det senaste numret av tidskriften Aslib Proceedings är ett temanummer med fokus på den biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningen vid universitetet i Aberystwyth i Wales. Numret innehåller flera intressanta bidrag men det jag särskilt fäst mig vid är det som är författat av Allen Foster. Nedan följer en fullständig referens till artikeln, som tyvärr endast är tillgänglig för prenumeranter:

Foster, A.E. (2006). Information literacy for the information profession: experiences from Aberystwyth. Aslib Proceedings. 58(6), 488-501

Även om artikeln framförallt uppehåller sig vid undervisning av BoI-studenter menar jag att den erbjuder ett flertal goda idéer som är gångbara även i andra sammanhang, med andra målgrupper

Vänliga hälsningar
Ola

Information: Interactions and Impact

Jag har tidigare här i Feltänkt? skrivit om den kommande konferensen Information: Interactions and Impact (i3), vilken äger rum i Aberdeen i Skottland den 25-28 juni nästa år. Då fanns det inte så mycket information om konferensen; nu finns det mer. Bland keynote-föreläsarna återfinns Carol Kuhlthau och Amanda Spink. Dedaline för "submission of abstracts" är den 22 januari 2007. Beskrivningen av konferenens tema är ganska omfattande; jag nöjer mig med att återge följande klipp:

The aim is to bring together academic and practitioner researchers with an interest in:

• the quality and effectiveness of user/information interactions (e.g. information literacy);
• patterns of information behaviour in different contexts;
• impact of information or information services on people, organisations, communities and society (e.g. social, learning, cultural and economic outcomes of engagement with information). 

Vänliga hälsningar
Ola

LILAC 2007

Hej!
26-28 mars nästa år äger den tredje LILAC-konferensen rum. Det här året i Manchester. LILAC står för Librarians Information Literacy Annual Conference. Teman för den kommande upplagan är:

Recognising the need
Advocacy, marketing and promotion
Practical approaches to information literacy
Information and citizenship
New areas for practice and research
Ethical use of information

Bland keynote-talarna finns Christine Bruce och Ross Todd. Den som önskar bidra med ett paper (kort eller långt) får lägga på en rem, eftersom deadline för Call for papers är den 1 december i år. Det finns ett formulär man kan använda för att skicka in ett paper-förslag.

Själv deltog jag i förra årets konferens, vilken jag tyckte var bra på flera sätt: många intressanta papers presenterades och det fanns goda möjligheter att träffa trevliga människor.

Vänliga hälsningar
Ola

Papers och presentationer

Igår avslutades konferensen Mötesplats inför framtiden. Ett tretiotal presentationer och föredrag genomfördes under loppet av två dagar. För er som inte hade möjlighet att vara på plats i Borås kan det vara bra att veta att det nu via konferensens webbplats går att ta del av de papers som presenterades och de PowerPoint-presentationer som användes. En knapp handfull papers anknyter direkt till området bibliotek och pedagogik, sedan finns där naturligtvis en massa andra inslag som också kan vara av intresse för Feltänkts läsare.

Vänliga hälsningar
Ola

Digital literacies for learning

För drygt två år sedan blev jag (förvånansvärt nog) ombedd att bidra med ett kapitel till en bok som skulle ges ut på ett engelskt förlag, Facet Publishing. Det kändes svårt att tacka nej, så jag skred omgående till verket. Deadline låg bara fyra, fem månader fram i tiden. Jag fick bre ut mig inom ramen av 7 500 ord. Ganska många ord, tyckte jag. Efter ett par månader kom så nya direktiv. Då var jag i princip klar med min text. Nu gällde 3 500 ord. Deadline var framflyttad några månader. Jag kapade, strök och tog bort. Min översikt över området informationskompetens krympte således.

Nu, alldeles i dagarna, har boken kommit ut. Där sitter mitt kapitel som nummer sju av 21. det är mycket literacies i bilden: digital (flera gånger), medial, samtida och e, det sistnämnda en massa gånger. Jag har inte hunnit läsa så särskilt mycket än, men det kan nog finnas ett och annat läsvärt bidrag. För den som är nyfiken kan det vara bra att veta följande:

Martin, A. & Madigan, D. (Eds.). (2006). Digital literacies for learning. London : Facet. ISBN: 1-85604-563-3

Vänliga hälsningar
Ola

Ny spännande IK-artikel

Hej, i all hast vill jag tipsa om en sprillans nypublicerad artikel som jag tror kan intressera Feltänkts läsare. Annemaree Lloyd är lektor på School of Information Studies vid Charles Sturt University i Australien. I samband med sitt avhandlingsarbete har hon ingående studerat brandmäns informationssökning och -användning. Den artikel jag nu vill rekommendera anknyter till denna forskning. I abstraktet läser jag bland annat följande:

Purpose – To describe the various landscapes in which information literacy has been explored and to propose new ways of thinking about information literacy.

Findings – Information-literate people are more usefully described as being engaged, enabled, enriched and embodied. Information literacy is conceptualized through this research as a way of knowing. The revised and extended definition is a more appropriate one to underpin an emerging ontological perspective on information literacy and to foster an understanding of information literacy as a meta-competency.

Här följer en fullständig referens till artikeln, som tyvärr är publicerad i en tidskrift som inte är fritt tillgänglig via webben:

Lloyd, A. (2006). Information literacy landscapes: an emerging picture. Journal of Documentation. 62(5), 570-83.

Vänliga hälsningar
Ola

IL in the Classroom

För en tid sedan rapporterade Anna-Stina om den stundande konferensen IKT-undervisning i praktiken, vilken går av stapeln den 5 oktober på Östra Reals gymnasium i Stockholm. Bland föreläsarna finner vi bland annat Dorothy Williams som är forskare vid Robert Gordon University i Aberdeen. Den som vill ha koll på vad hon har ägnat sig åt under det senaste året kan nu ladda ner följande:

Williams, D.A. and Wavell, C. (2006) Information Literacy in the Classroom: secondary school teachers' conceptions. Final report on research funded by Society for Educational Studies. Aberdeen: The Robert Gordon University.

Vänliga hälsningar
Ola

Society mapping

På findability.org finns en intervju med Peder Söderlind som tillsamman med Martin Lindqvist driver Glykol. Peder berättar om "Society mapping"  som är en "exercise and a method to increase information literacy".

Vänliga hälsningar
Ola

Gymnasiekonferens

Konferensen IKT-undervisning i praktiken hålls den 5 oktober på Östra Reals gymnasium i Stockholm. Målgruppen är lärare och bibliotekarier på gymnasiet. Föreläser gör bl a Dorothy Williams, forskare vid Robert Gordon University i Aberdeen, avdelningen för Information Management. D. Williams har bland annat undersökt lärares förhållande till informationskompetens, både när det gäller egen fortbildning och undervisning av elever.

Mer information finns via länken.

Networking for the Future: Children, Literature and Media Skills

Konferensen Networking for the Future: Children, Literature and Media Skills ges den 28-29 september på Hanaholmen utanför Helsingfors. Det är en konferens som vänder sig till lärare och bibliotekarier i hela Europa. Arrangörer är EDM Reporter-Comenius 3 Network, Helsingfors stadsbibliotek och Hanaholmen, Kulturcentrum för Sverige och Finland.

Creating Knowledge IV: papers

För en dryg vecka sedan gick den fjärde Creating knowledge-konferensen av stapeln i Köpenhamn. Sedan 1999 har de arrangerats vartannat år; här kan man läsa om tidigare konferenser. Temat för årets upplaga var Empowering the student through cross-institutional collaboration.

Alldeles nyligen har de papers som presenterades under konferensen tillgängliggjorts på dess webbplats. Av de presentationer jag lyssnade till fastnade jag särskilt för en, nämligen Eystein Gullbekks Coping with risk in the library. Ordet risk ska här förstås i enlighet med följande citat från Eysteins paper: "Moments of risk are moments of learning".

Dryga tjugotalet papers presenterades. Alla finns tillgängliga här. Naturligtvis kan jag inte låta bli att nämna det bidrag som jag skrivit tillsammans med en lärare på min högskola, Viktor Hiort af Ornäs: Design for information literacy: towards embedded information literacy education for product design engineering students.

Vänliga hälsningar
Ola

Nyöversatt Kuhlthau

Carol Kuhltahus Teaching the library process (1994) har nyligen översatts till svenska av en lärare och en bibliotekarie vid en gymnasieskola i Söderköping. Resultatet är boken Informationssökningsprocessen : en lärande process med lärare och bibliotekarie i samverkan med elevernas informationskompetens i fokus (2006) BTJ Förlag. Översättningsarbetet och anpassningen till svenska förhållanden är verkligen lovvärd eftersom jag tror det kan öka tillgängligheten till boken för många som arbetar i skolans värld.

Jag har precis läst den här publikationen, som i hög grad utgörs av konkreta lektionsförslag och övningsblad som får kopieras och delas ut. Den följer informationssökningsprocessen, så som vi lärt oss att Kuhlthau ser på den. En angelägen fråga är hur man kan använda boken i sitt eget praktiska arbete. Själv tror jag att det kan bli en bok man återvänder till lite då och då, kanske för att söka några konkreta tips och lektionsförlsag. Kanske kan den också användas i fortbildningssammanhang som underlag för diskussion kring undersökande arbetssätt.

Informationssökningsprocessen... har som metodbok både för- och nackdelar. Jag listar dem lite kort.

PLUS
- Den metod boken presenterar ger struktur åt lärares/bibliotekariers arbete med IK
- Den ger struktur och stöd till elever i undersökande arbetssätt
- Metoden förespråkar en hög grad av handledning och uppföljning
- Långsamhet i informationssökningsprocessen uppmuntras

MINUS
- Metoden fokuserar proceduren, är linjär
- Den intellektuella nivån som metoden förutsätter hos eleverna är för hög (för de förhållanden i a f jag känner till)
- Vissa delar känns inaktuella, då webben idag spelar en oerhört mycket större roll i elevernas informationssökning är den gjorde 1994

Det vore roligt att få ta del av fler synpunkter på boken :-)

/ Anna-Stina Axelsson, gymnasiebibliotekarie i Bålsta

Lärandemål för informationskompetens

Projektet "Lärandemål för informationskompetens" är ett samarbete mellan Stockholms universitetsbibliotek och Lärum vid Lärarhögskolan i Stockholm. Syftet med projektet är att stödja högskolebibliotekens arbete med Bolognaprocessen. Inom projektets ram har en blogg sjösatts.

Vänliga hälsningar
Ola

Call for papers

Har du ett bra manuskript liggande i byrålådan eller står du i färd med att skriva något? Handlar det om informationskompetens så kan du överväga att skicka det till Canadian Journal of Information and Library Science, som just nu planerar ett temanummer om informationskompetens under rubriken The Global Challenge of Information Literacy. Du har ganska gott om tid på dig; deadline är inte förrän den 29 juni 2007. Du finner mer information om du följer nedanstående länk:
http://www.cais-acsi.ca/journal/special.htm

Vänliga hälsningar
Ola

Information: Interactions and Impact (i3)

I juni nästa år kommer en konferens med ovanstående titel gå av stapeln i Aberdeen. Av den korta text som beskriver konferensen att döma kan det nog bli en högintressant tilldragelse. Att Carol Kuhlthau är anlitad som keynote speaker gör ju inte det hela mindre spännande. Läs själva: http://www.i3conference.org.uk/

Notera dessutom att man kan anmäla sitt intresse för att få ta del av kommande information om konferensen.

Trevlig helg!
Ola

Kort om Workshop i Falun

Igår genomförde styrgruppen för specialgruppen för bibliotekspedagogik en workshop om pedagogiska metoder. Vi befann oss i Falun. Det var tredje framträdandet på en liten miniturné; de två tidigare framträdandena gick av stapeln i Bålsta respektive Skövde.

Jag lovade åhörarna i Falun att jag skulle redogöra för de litteraturhänvisningar som förekom under dagen. Om jag minns rätt nämndes följande böcker och artiklar:

Ramsden, D. (2003). Learning to teach in higher education. London : Routledge.
Bruce, C. (1997). The seven faces of information literacy. Adelaide : Auslib Press.
samt artikeln:
Information - it's all in the mind. Update Magazine. April, 2003. (Om mindmapping).

Själv trivdes jag utmärkt igår; jag tyckte att vi - workshopledare och åhörare - med gemensamma krafter gjorde dagen till något lärorikt och inspirerande. Jag hoppas att fler av er som var där delar den uppfattningen.

Vänliga hälsningar
Ola

Nytt nummer av InfoTrend

I det senaste numret av InfoTrend (vol. 61, nr.1, 2006) finns det tre artiklar. Alla har på något sätt att göra med informationskompetens. Peter Berrys bidrag - Det pinsamma mötet mellan forskare och bibliotekarier... - har tidigare, i oktober förra året för att vara exakt, presenterats vid konferensen Mötesplats inför framtiden i Borås. Pia Bagge och Lena Wierup från högskolan i Kristianstad har bidragit med en artikel med titeln Librarian and teacher in collaboration to improve nursing studies. Mitt egna bidrag heter Informationskompetens i arbetslivet. Om man är medlem i SFIS kan man läsa artiklarna på webben.

Häromsistens ledde jag tillsammans med Sheila Webber en workshop på just temat Information literacy in the workplace. Den som är intresserad kan ta del av vår PowerPoint, (i pdf-format).

Ola

Ny IK-webbplats

Hej, i all hast vill jag berätta att det har sjösatts en ny informationskompetenswebbplats. Jag är just hemkommen från Leeds där den andra årliga LILAC-konferensen ägde rum i förra veckan. I anslutning till konferensen invigdes högtidligt (med ett glas champagne) The Information Literacy Website.

Förhoppningsvis kommer jag snart att ta mig tid för att skriva ihop en kort rapport från LILAC 2006. Det var en mycket intressant konferens där inte minst Keynote-talarna var mycket tankeväckande. Om jag inte tar fel kommer föreläsarnas PowerPoint-presentationer att göras tillgängliga via konferensens webbplats inom snar tid. Som jag ser det finns det då anledning att hålla utkik efter presentationer av Peter Brophy, Lynn Brindley och Dorothy Williams, som alla var väldigt bra.

Vänliga hälsningar
Ola

Gymnasieelevers användning av Internet

I dagarna offentliggjordes en ny undersökning utförd av Kooperativa Institutet, Svenska gymnasieelevers användning av internet i skolarbetet (2005-03-20).
Kooperativa Institutet, KOOPi, har gjort muntliga intervjuer med 102 elever om hur de använder Internet i skolarbetet. Eleverna går på tre skolor i Stockholmsområdet; Huddinge gymnasium, Huddinge, Åva Gymnasium, Täby, S:t Eriks Gymnasium, Stockholm. Utifrån undersökningens relativt låga svarsantal och begränsade upptagningsområde, kanske resultaten bör tolkas med viss reservation, men det är svårt att inte reagera alls.

I undersökningen framgår att endast en tredjedel av eleverna uppger att de brukar kontrollera vem som står bakom informationen på en webbplats. Lika många har uppgett att de inte tycker att det är viktigt vem som står bakom informationen. Vidare uppger närmare hälften av eleverna att de inte fått några riktlinjer av sina lärare för hur de kritiskt ska granska information på internet och ungefär lika många tycker att skolan inte gör tillräckligt för att hjälpa eleverna att kritiskt granska information på internet.

Det i undersökningen som slår mig är hur ojämn fördelningen är mellan det antal elever som har fått riktlinjer för hur Internet ska användas i skolarbetet och de som inte har fått samma vägledning. Det är ungefär hälften hälften, vilket visar på en odemokratisk fördelning när det gäller elevernas möjligheter att utveckla sin informationskompetens under gymnasieskolan.

Undersökningens resultat kan inte enbart tolkas som kritik mot gymnasieskolan, även grundskolan måste ta till sig detta minst lika mycket. Det är i grundskolan som grunden till ett självständigt kunskapssökande läggs. Eleverna måste få möjlighet och ledning att utveckla sitt källkritiska tänkande och sina kunskaper i informationssökning i grundskolan, eftersom detta är kompetenser som de behöver inför sina gymnasiestudier. Att En av tre elever tycker att det är oviktigt vem som står bakom informationen på en webbplats när de går gymnasiet, tyder på en källkritisk omedvetenhet som vi som arbetar i grundskolan måste ta på allvar.

Även om undersökningens resultat bara till viss del motsvarar verkligheten, så kanske de visar på behovet av att tydliga riktliner för hur skolan bör arbeta medvetet med undervisning i källkritik, riktas direkt mot skolan från högre nivå. Både för gymnasie- och grundskolor.
Anna-Stina skriver i sitt inlägg Informationskompetens och infärgning om Gymnasieskolan 2007 och att programmålen innehåller en hel del förordningar som berör informationskompetens. Förhoppningsvis kommer de kriterier som går igenom för Gymnasieskolan 2007, som ställer krav på elevernas informationskompetens och källkritiska kunskaper, få tillräckligt med genomslag i skol- och kursplaner för att påverka även grundskolans stadier.

Hanna Johansson, skolbibliotekarie på en 6-9 skola i Haninge

Ny fri e-tidskrift om IL

Genom School Library Journal fick jag tipset om en ny tidskrift som vänder sig till skolbibliotekarier och andra som undervisar i informationskompetensrelaterade frågor. Tidskriften heter Educators' Spotlight Digest och innehåller förutom redaktionellt material, förslag på hur man kan arbeta strategiskt för att uppnå kvalitet i sin undervisning. (Se bilden!)

Bakom tidskriften står Syracuse University, AASL och Institute of Museum and Library Services i USA.

Anna-Stina Axelsson, gymnasiebibliotekarie

IT-stöd till alla lärare

Idag kom ett pressmeddelande från Myndigheten för skolutveckling. Man skriver:

Idag öppnar Myndigheten för skolutveckling en ny webbplats för att underlätta användningen av IT i undervisningen. Där kan lärare lära sig mer om text-, ljud- och bildhantering, sökning på Internet, källkritik med mera. Samtidigt startar en pilotverksamhet med 20 kommuner, där lärarna får möjlighet att utveckla sin praktiska IT-kompetens och examinera sig.

Webbplatsen heter PIM, vilket står för praktisk IT- och mediekompetens. Här kan lärare (och andra) själva fortbilda sig i att söka, skriva och kommunicera. De kan lära sig mer om bild- och ljudhantering och få tips på lärresurser som de kan använda tillsammans med elever. Det finns en hel del instruktionsfilmer att ta del av.

Ska bli spännande att se vilka 20 kommuner som ska delta först.

Röster från framtiden

På den amerikanska listan ili-L tipsades det häromdagen om en konferens som arrangeras av National Forum on Information Literacy och University of the Virgin Islands. Jag återger meddelandet i dess helhet:

The "Voices from the Future: the First International Information Literacy Coalition Conference" website is now available. (See below)  This conference is a collaborative partnership between the University of the Virgin Islands and the National Forum on Information Literacy.  If information literacy is to be mainstreamed worldwide, then we need to take the lessons learned from the recent Prague and Alexandria summits and integrate them into grass root level activities as well.  This is a terrific opportunity for you to encourage the participation of information literacy aficionados within your respective organizations and communities.  So come join us in the unique conference experience...we welcome your involvement!

Mer information om konferensen finns på dess webbplats (som är i form av en PowerPoint-presentation): http://library.uvi.edu/InfoLitConf.htm

Ola

Informationskompetens och infärgning

Inför Gymnasieskolan 2007 talar Skolverket mycket om infärgning av kärnämnena. Det innebär att svenskan, engelskan, matematiken ska präglas av det gymnasieprogram där undervisningen bedrivs. Att läsa svenska blir inte exakt samma sak på till exempel natur- respektive fordonsprogrammet.

Det kan tyckas självklart, men ungefär på samma sätt måste vi förhålla oss när det gäller informationskompetens. IK finns inte med i nya gymnasiet som någon särskild kurs. Däremot finns det mycket i programmålen som har med informationskompetens att göra. Ett exempel från Barn- och fritidsprogrammet:

Kärnämnena ger tillsammans med karaktärsämnena generella kompetenser som bidrar till att ge eleven överblick och sammanhang. Exempel på kompetenser som eleverna skall utveckla tillsammans med ämneskunskaperna är att ta initiativ, att lösa problem, att se konsekvenser av handlingsalternativ, att formulera, argumentera för och uttrycka ståndpunkter samt att söka, sovra och bearbeta information. Elevens utveckling mot ett kritiskt och konstruktivt tänkande har också en grund i såväl kärnämnen som karaktärsämnen.
(Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program, s. 6-7)

Ett fel som åtminstone jag har gjort mig skyldig till tidigare, är att jag inte i tillräckligt hög grad tagit hänsyn till programmens karaktär när jag undervisat där. Jag har kanske trott att jag har gjort det, men egentligen har jag använt en modell som fungerat bra på teoretiska program och anpassat den i viss grad efter det aktuella (praktiska) programmets profil. Jag har inte på allvar funderat över att informationskompetens faktiskt kan innebära en en sak för elever på handelsprogrammet och något annat för samhällseleverna. I efterhand kan jag se att en del av den (vågar jag säga) ovillighet jag mött från en del programs lärare beror på detta problem. Citatet ovan ger inte heller vägledning till vad informationskompetens är för i detta fallet barn- och fritidsprogrammets elever.

Här har vi en stor utmaning! Och detta är viktigt. Har vi själva en genuin förståelse av vad informationskompetens är? Hur anpassar vi våra metoder konkret? Ser gärna kommentarer på detta.

/ Anna-Stina Axelsson, gymnasiebibliotekarie

Informationskompetens i arbetslivet

Den 7 april arrangerar Svensk förening för informationsspecialister ett seminarium om informationskompetens i arbetslivet. Seminariet är förlagt till Stockholm och leds av mig och Sheila Webber, vars blogg vi har tipsat om i Feltänkt? flera gånger tidigare. På SFIS:s webbplats finns det en sida som närmare beskriver seminariet. Man kan också kontakta mig om man vill ställa frågor: ola.pilerot@his.se.

Vänliga hälsningar
Ola

Demokratidebatt

Just på pågår på Skolbiblistan en intressant debatt om skolans demokratiska uppdrag och informationskompetensens relation till detta.

Ska man som Göran Brolund, gymnasielärare i Uppsala, skriver ge eleverna möjlighet att granska alla sidor och argument av en fråga, t ex drogliberalism eller rasism? Eller ska uppdraget i första hand vara att fostra eleverna i våra demokratiska värden? Jan-Anders Andersson, rektor på Tjörn, menar att " ett skolbibliotek har ett helt annat uppdrag än ett folkbibliotek i detta avseende". Han får mothugg av Einar Spetz, gymnasiebibliotekarie i Vallentuna.

Har vi olika syn på hur källkritik och demokratisk fostran kan samverka i ett arbetssätt där skolbiblioteket är ett redskap? Har folk- och skolbiblioteket skilda demokratiska uppdrag? Följ debatten!

Call for papers

Jag har tidigare rapporterat om den femte upplagan av konferensen eLit2006, som äger rum i Loughborough i England den 28-30 juni. Nu har det gått ut ett call for papers. Deadline för den som ämnar bidra är den 31 mars. Konferensens webbplats innehåller mer information.

Ola

International IL Resource Directory

IFLA och UNESCO står bakom den nystartade informationskompetensresurs, som går under namnet International Information Literacy Resources Directory. Tanken är att samla in information om olika projekt och satsningar som pågår runt om i världen. Om man registrerar sig, vilket är gjort på stubben, kan man själv bidra till samlingen. I dagsläget är antalet listade resurser av naturliga skäl, då ju projektet är i sin linda, inte särskilt omfattande, men man får förmoda att det lär växa, och därmed göra resursen mer användbar.

Ola

På turné

Styrgruppen för Biblioteksföreningens specialgrupp för bibliotekspedagogik fortsätter arbetet med pedagogiska metoder. En workshop som anknyter till skriften Tänk om!..., som kom ut förra året, kommer att gå av stapeln på tre orter inom snar tid. Platser, datum och innehåll framgår av programmet. Vill du delta så kan du anmäla dig på webben.

Ola

Information Literacy in ITALICS

Den som traktar efter informationskompetensläsning kan få sitt lystmäte genom tidskriften ITALICS senaste nummer, som är ett temanummer om just informationskompetens. Bland bidragsgivarna ser vi såväl internationella storheter som lokala bekanta. Bland de förstnämnda återfinns bland andra Christine Bruce och Mandy Lupton. Med den senare kategorin avser jag Agneta Lantz och Christina Brage, Linköpings universitet.

Numrets tema är: Information literacy: challenges of implementation, dess gästredaktör är Susie Andretta, som förra året gav ut boken Information literacy, a practitioners guide. Numret innehåller sex artiklar som alla är fritt tillgängliga i sin helhet.

ITALICS, Vol. 5, nr. 1

Ola

IK-upprop i Skottland

Möjligen är det flera som redan är bekanta med det faktum att det i Skottland har gjorts ett upprop, eller en begäran (petition) till parlamentet, för att informationskompetens ska erkännas som en del av de skotska läroplanerna. Eller som det uttrycks på engelska:

The petition calls on the Scottish Parliament to ensure that the national school curriculum recognises the importance of information literacy as a key lifelong learning skill.

Det har under en tid varit möjligt att ge sitt stöd åt uppropet genom att skriva under en lista. Den tiden är nu förbi, och när petitionen framfördes muntligt av Dr John Crawford hade 710 underskrifter samlats in. Själv fann jag det intressant att ta del av den avskrift av diskussionen som fördes i anslutning till att Crawford och hans medarbetare presenterade petitionen i det skotska parlamentet. Den som är intresserad kan ta del av texten via nedanstående länk, (notera att petition PE902 påträffas en bit ner i filen; Ctrl+F rekommenderas):

http://www.scottish.parliament.uk/business/committees/petitions/or-05/pu05-1902.htm

Ola

EU-perspektiv på BoI

Sheila Webber rapporterar i sin blogg om en nyutgiven, elektroniskt tillgänglig bok. Det är bort emot 150 BoI-undervisare från stora delar av Europa som tillsammans har skrivit detta knappt 250-sidiga dokument, vilket består av 13 kapitel. Det som kanske främst intresserar Feltänkts besökare är kapitel 3, Information literacy and learning, vilket är skrivet av Sirje Virkus, Albert K. Boekhorst, José A. Gomez-Hernandez, Annette Skov och Sheila Webber. Jag har bara skummat igenom just detta kapitel men kan konstatera att det innehåller en hel del av intresse. Särskilt fastnade jag för Skovs och Webbers redogörelser för hur de undervisar i IK. Jag skulle vilja påstå att kapitlet ger en god översiktlig orientering och introduktion på ett allmänt plan till vilka frågor som diskuteras och är i fokus inom IK-området.

European curriculum: reflections on library and information science education. (2005). Kajberg, L & Lørring, L. (Red.). Köpenhamn: The Royal School of Library and Information Science

Ola

IK-konferens

Befinner man sig i England i mitten av maj finns det anledning att styra kosan mot Staffordshire University. Där arrangeras nämligen, den 17 maj för att vara exakt, en endagskonferens på temat Information literacy: recognising the need. Listan över föredragshållare innehåller ett flertal namnkunniga IK-personer, såsom bland andra Susie Andretta, Mark Hepworth och Sheila Webber. Ett preliminärt program och en fullständig förteckning över talare återfinns på konferensens webbplats. Det finns även möjlighet att själv bidra med ett paper eller en poster.

Ola

Infoteach m.m.

Jag skrev om BibTeach igår, ett projekt som bland annat kännetecknas av en vilja att samarbeta, i just det fallet kring undervisningsmaterial. Nu har jag stött på ett annat projekt, som också manar till samarbete, men på bredare front. I det senaste numret av SCONUL:s nyhetsbrev SCONUL Focus (Nr.35, 2005) skriver Chris Powis om Infoteach, vilket han beskriver som en "an online community of practice of librarians who teach". Infoteach är en så kallad wiki där tanken är att undervisande bibliotekarier ska kunna bidra med och utbyta idéer och erfarenheter med varandra. Änsålänge råder det ingen febril aktivitet i Infoteach, men som Powis avslutar sin artikel: "I hope that this article will encourage more practitioners to get involved in Infoteach by adding material to the Wiki or by using the discussion board".

Vill man följa uppmaningen är första steget att besöka Infoteach. Det senaste numret av SCONUL Focus innehåller fler artiklar med IK-anknytning.

Ola

Inbäddad IK

Även jag tittade på den PowerPoint som Anna-Stina nämnde i sitt förra inlägg, det vill säga den presentation som Sheila Webber tipsade om. Och visst är det lyxigt att kunna arbeta med sina studenter på det viset att man har möjlighet att träffa dem flera gånger under en längre tid. Jag har själv nöjet att för tillfället vara rejält involverad i en kurs som handlar om designmetodik, (det är blivande designingenjörer som går kursen). Jag och min samarbetspartner, den kursansvarige läraren, har tillsammans planerat det inslag som handlar om informationssökning i designprocessen, ett inslag som studenterna måste arbeta sig igenom för att överhuvudtaget bli godkända på kursen. Vi har för avsikt att längre fram, när kursen är över, skriva något om vårt arbete, men den som redan nu blir intresserad kan ta sig en titt på den webbplats jag har skapat för informationssökningsinslaget, som vi menar bör betraktas som en väl integrerad del i fempoängskursen:

Design och informationssökning

(Den skarpsynte webbsurfaren kan med all rätt notera att en del av materialet är tillkommet med inspiration från de webbquestar som har utarbetats vid Karolinska institutets bibliotek).

Ola

Studenters uppfattning om hur forskning går till

Sheila Webber skriver i sin Information Literacy Weblog om ett exempel på undervisning som utvecklar studenters uppfattning om vad forskning är och hur det går till. Under en konferens som hölls av Anziil (Australian & New Zealand Institute for Information Literacy) presenterades ett seminarium om just detta. Jag har läst igenom ppt-presentationen som Lorette Rayner använde och som fungerar att läsa utan att ha sett själva föredraget.

Det skulle vara en dröm för mig att kunna lägga upp undervisning på motsvarande sätt på gymnasiet. Undervisning som får ta tid och där utveckling av informationskompetens inte är underordnat ämnesinnehållet. I det undervisningsprojekt som presenteras ser man hur studenternas egna uppfattningar förändras över tid, därför att de verkligen fått möjligheten att reflektera utifrån sitt praktiska arbete. Studenterna får chansen att på egen hand upptäcka att fler källor än Google finns och att det ibland krävs andra källor för att fixa uppgifterna. Ett inspirerande exempel!

/ Anna-Stina Axelsson, gymnasiebibliotekarie

IKT, lärande och pedagogiskt arbete

Jag vill tipsa om en utbildning som jag har skrivit om tidigare. Det gäller magisterprogrammet IKT, lärande och pedagogiskt arbete 40 p, vid Lärarhögskolan i Stockholm. Jag har just avslutat en av 5-poängskurserna (IKT, handledarskapet och det lärande samtalet) och insett att det här är en utbildning för bibliotekarier, kanske främst inom utbildningsbibliotek, som vill arbeta med verksamhetsutveckling.

Programmet riktar sig till "yrkesverksamma inom skol- och högskoleväsendet eller med pedagogiska/didaktiska arbetsuppgifter i sin verksamhet". "Innehållet är indelat i två spår relaterade till dels deltagarnas professionella yrkesverksamhet, dels pedagogisk litteratur rörande kommunikation och lärande. Syftet är att systematisera och föra samman det pedagogiska arbetet med teorier om lärande och kommunikation". Med andra ord handlar det mycket om informationskompetens, även om just detta ord inte används i kursbeskrivningen. Programmet ges på deltid och på distans.

Ofta har vi en tendens, tycker jag, att söka främst inom våra egna institutioner när det gäller fortbildning. Jag tror det ger mycket att utveckla vår profession och kompetens i dialog med andra yrkesgrupper som också har en pedagogisk profil. Kurserna på LHS ger tillfälle att knyta ihop den vardagliga praktiken med teori, på ett sätt som ofta kan vara svårt att uppnå på egen hand.

PRIMO

American Library Association (ALA) står tillsammans med Association of College and Research Libraries för en resurs vid namn PRIMO, Peer-Reviewed Instructional Materials Online. Här finner man bland annat en databas över undervisningsmaterial, men även en Site of the Month, som kan vara värd att utforska. Det senaste bidraget här handlar om en vägledning för databasen CINAHL. I oktober tipsades det om en resurs som uppehåller sig vid hur att läsa en dagstidning.

Ola

IK-konferens i Bålsta II

Som en fortsättning på Olas inlägg från konferensen den 25 november i Bålsta, vill jag ge en sammanfattning av eftermiddagens pedagogiska bord. Tanken var att utifrån förmiddagens föreläsningar knyta ihop teori och praktik genom diskussioner, tillsammans med sina egna kollegor och nya bekantskaper. Det här är ett mycket summariskt sammandrag av diskussionsgruppernas anteckningar.

Några olika samtalsteman utkristalliserade sig. Ett av dessa teman handlade om att äga problemet gemensamt och att utveckla kunskap tillsammans i de olika yrkesgrupperna. Ett exempel är betydelsen av en gemensam förståelse av begreppet informationskompetens, att ha ett språk som delas av både bibliotekarier och lärare. För att lyckas med detta kan vi skapa nätverk på skolan, där diskussioner om undervisningen kan föras. Där kan den kunskapssyn som ligger till grund för läroplanen och definitionen av informationskompetens bli tydlig.

Ett annat tema handlade om ansvar. Vems ansvar är det att föra in informationskompetens i undervisningen? Många kom fram till att både lärare, bibliotekarier och skolledning har ett ansvar. Men skolledningen har ett särskilt ansvar för att ge grupper eller individer i uppdrag att samarbeta. Kognitiv auktoritet var ett begrepp som Ola Pilerot gav oss. Detta kan rektorerna få genom att visa sin auktoritet i handling, vilket också ger ett tydligt ledarskap.

Kompetensutveckling behövs menade många, vilket blir det tredje temat. Alla behöver dock inte ”kunna allt”. Att tillsammans diskutera det gemensamt ägda problemet kan vara en del i detta (se det första temat). Mer kunskaper i handledning av elever behövs hos både lärare och bibliotekarier. I lärarutbildningen såväl som i bibliotekarieutbildningen borde undervisningen kring informationskompetens i skolan utökas.

Några talade om marknadsföring, ett fjärde tema. ”Den som saknar kunskap saknar den sällan”. Om det är så behöver framförallt bibliotekarier bli bättre på att marknadsföra sig själva och sin kompetens i skolan. Detta kan ske genom att man arbetar evidensbaserat, d v s visar på vad man gjort och vilka resultat det har lett till. Då behöver man också bli bättre på att utvärdera det man gör. Marknadsföring handlar om att förbereda sig och att vänta in ”rätt” tillfälle.

Det femte temat är pedagogiska metoder. Hur gör vi med eleverna när det gäller informationskompetens? Kunskapsprocessen kan t ex diskuteras med eleverna. Att arbeta med informationskompetens handlar främst om arbetssätt och synen på vad som är kunskap. Vi kan välja olika vägar, och anknyta till sådant som eleverna redan har ett intresse och en förståelse för, t ex göra egna CSI (Crime Scene Investigation)-undersökningar. Språkutveckling och läs- och skrivfärdigheter kan också kopplas till informationskompetens, och man kan arbeta med båda delarna redan från förskolan.

Denna konferens fokuserade inte pedagogiska metoder, men vi förstod att det fanns önskemål om mer fortbildning kring just detta. Kanske kan det vara något för kommande konferenser?

Anette Holmqvist från Myndigheten för skolutveckling har skrivit ett fint reportage från konferensen.

Creating Knowledge IV

I augusti nästa år äger den fjärde Creating Knowledge-konferensen rum. Den här gången i Köpenhamn. Förra gången var det Island som stod som värd, de två första gick av stapeln i Malmö. Bland keynote-talarna syns kända IK-namn, såsom Patricia Senn Breivik och Bill Johnston, och från Sverige Birgitta Hansson, Örebro universitetsbibliotek. Temat för den kommande konferensen är Empowering the student through cross-institutional collaboration. Den som känner sig manad att presentera ett paper ska ha skickat in ett förslag senast den 1 februari. Läs mer på konferensens webbplats.

Ola

IK-konferens i Bålsta

Jag var i Bålsta igår. Där arrangerade Nätverket för informationskompetens en konferens med rubriken Informationskompetens och gymnasieskolan 2007. Den första av tre talare var Stefan Skimutis, undervisningsråd vid Skolverket, som talade om den nya gymnasieskolan, GY-07. Därefter var det jag som fick ordet. I mitt föredrag, som hade den vaga titeln Informationskompetens i teori och praktik, försökte jag att problematisera fenomenet IK, och utifrån en pågående studie ville jag visa att informationskompetens inte endast utvecklas i anslutning till formell undervisning utan även i form av socialt deltagande. Ta gärna en titt på den presentation jag använde. Därefter var det dags för - i mina ögon - dagens höjdpunkt. Nämligen det anförande som höls av Rolf Viberg, rektor för Bildningscentrum Jan Fridegård, (Gymnasiet i Bålsta), som avspänt och reflekterande ur ett skolledarperepektiv problematiserade IK i vardagen. Han ställde sig bland annat frågan varför man ska ägna sig åt IK i skolan. Det svar han gav på sin fråga handlade både om att utveckla individer, elever, som klarar att fungera i samhället, som är informationskompetenta nog att ta till vara på sin demokratiska rättigheter, och om att lära sig ämnesinehållet i utbildningen. Viberg beskrev IK som ett sätt att formulera egna frågor och gav uttryck för att IK är en del av lärprocessen. Han beskrev också hur man har arbetat på gymnasiet i Bålsta för att göra IK till en naturlig del av undervisningen. Det var på det hela taget mycket intressant - mer än vad jag kan ge uttryck för här. Jag hoppas att vi, inom skol- och biblioteksvärlden, ska få möjlighet att lyssna på Rolf Viberg snart igen.

Ola

BoI-begrepp

Det händer ibland att jag hakar upp mig på vissa termer och begrepp och börjar fundera på hur jag kan uppfatta dem, och hur de uppfattas av andra. Inte sällan sker detta i anslutning till att jag läser texter inom B&I. Därför blev jag glad då jag nyligen stötte på en webbresurs som utarbetats av Birger Hjørland: Core Concepts in Library and Information Science (LIS). Även om jag blev en aning besviken när jag undersökte vad som stod skrivet om Information literacy, förefaller det vara en högst användbar resurs.

Ola

Nytt forskningsprojekt

Det var inte länge sedan som Sheila Webber, Bill Johnston och Stuart Boon avslutade det projekt som fokuserade på engelska akademikers syn på och pedagogik för informationskompetens. Nu är det dags för ett nytt, där både Sheila och Bill deltar. I anslutning till detta har en blogg inrättats. Där kan den som är nyfiken finna mer information om projektet, som går under namnet Information literacy, libraries and student's experience of learning in HE: Review of research literature. Vilka projektets centrala frågeställningar är framgår av den informationsfolder som finns att ladda ner från bloggen.

Ola

Böcker eller webb?

Mer än en gång har jag mött synpunkten att studenter borde söka och använda böcker mer, istället för att bara surfa på webben. Som jag ser det är detta kanske inte en särskilt central fråga, viktigare är väl att fundera över hur de, (studenterna i det här fallet), använder och funderar kring den information de hittat, oavsett om det är böcker eller webbsidor eller något annat. Att jag började fundera över det här nu beror på att jag för en liten stund sedan blev påmind om det som fram tills idag har gått under benämningen Google Print, men som nu har bytt namn till Google Book Search. Flera gånger på sistone har jag haft nytta av denna boksöksfunktion för att hitta böcker i det ämne jag är intresserad av. Från Google, rätt in i ett kapitel, som inte är sökbart med hjälp av en ordinär bibliotekskatalog, till en bok ute i biblioteket. Det kan vara riktigt bra ibland.

Ola

IK i Aleaxandria

I all hast, på språng mellan två undervisningstillfällen, noterar jag att det har varit ett IK-möte i Alexandria. Den som är nyfiken kan besöka webbplatsen Colloquium on Information Literacy and Lifelong Learning. Se även Christina Tovotés inlägg på Biblist: Aleaxandria Information Literacy Proclamation.

Ola

Engelsk skolbiblioteksblogg

School Library Association i England driver sedan ett år tillbaka SLA Weblog. Det verkar som om det råder en ganska bra aktivitet i den även om det förefaller vara en och samma person som står för de flesta inläggen.

Ola

Ett till Call for paper

Via den engelska listan LIS-INFOLITERACY fick jag syn på ytterligare ett call for paper inför IFLA-konferensen i Seuol nästa år. Nu gäller det sektionen för School Libraries and Resource Centers. Temat är Information Literacy for Young People: Evolving Models in a Changing World. Länken här nedanför leder till det aktuella inlägget i LIS-INFOLITERACY. Rulla ner i det så kan ni läsa vidare och få ytterligare detaljer och datum för deadline.

Ola

Call for papers

Den som funderar på att bidra med ett paper till IFLA-konferensen i Seoul nästa år bör redan nu börja fundera på vad det ska handla om. Universitetsbibliotekssektionen har tillsammans med sektionen för Information literacy gått ut med ett call for paper med rubriken "Transitions to college: how information literacy answers the knowledge society challenge". ´Förslag ska ha inkommit senast den 15 januari, 2006.

Läs mer i Information Literacy Weblog.

Ola

Uppsats om IK

I all hast skulle jag vilja tipsa om en ny magisteruppsats, som Christer Hermansson tipsade mig om igår. Jag har endast haft tid att skumma igenom den, men kan lätt konstatera att jag nog har anledning att läsa mer och noggrannare - och att återkomma med en kommentar. Uppsatsen är skriven av Martin Sundin och har lagts fram vid Uppsala universitet vårterminen 2005. Dess titel är Istället för skönlitteratur - en studie av folkbibliotekens roll utifrån begreppet informationskompetens.

Ola

TUNE

När jag i somras fick upp ögonen för TUNE slog det mig att det rörde sig om något som kunde rapporteras om här i Feltänkt? Av någon anledning kom jag aldrig till skott. Nu har jag blivit påmind av Sheila Webber, som i ett nytt inlägg i sin blogg uppmärksammar projektet.

TUNE står för Training of library Users in a New Europe och är ett projekt där fyra folkbibliotek från lika många europeiska länder medverkar, däribland Helsingborgs stadsbibliotek. På projektets webbplats finns en mängd information att tillgå. Bland annat en User training model, som i inledningen beskrivs så här:

This is not a theoretical study instead the model should be regarded as a set of guidelines that can be of assistance once you have decided to introduce user training at your local library, but also if you already have a user training program in operation and feel a need to improve it.

Utforska TUNE.

Ola

LILAC 2006

Nu har ett call for papers gått ut för den andra LILAC-konferensen. LILAC utläses Librarians Information Literacy Annual Conference. Den första upplagan ägde rum i London (om jag inte missminner mig) i våras. I år går den av stapeln i Leeds i England. Den som vill bidra får lägga på en rem, ty före den 30 november ska förslag till papers vara inne. Om teman för konferensen, vilka som är keynote speakers, och en hel del till kan man läsa på konferensens webbplats.

Ola

Presentationer & papers

Alla ni som inte var i Borås på konferensen Mötesplats inför framtiden (och även ni som var där naturligtvis) kan nu ta del av vad som presenterades genom att titta på de PowerPointpresentationer och läsa de papers som nu har tillgängliggjorts på konferensens webbplats.

Jag skulle särskilt vilja slå ett slag för Pablo Tapias inslag som handlade om hur man kan använda studenter som resurs i undervisningen i informationssökning.

Ola

Ickelinjärt och sammanhangsavhängigt

För en tid stötte jag på en i mina ögon mycket spännande och insiktsfull artikel av Allen Foster i vilken han presenterar en ickelinjär modell av informationssökning. Som jag uppfattar det en frisk fläkt i det så ofta process- och stadiebetonade tänkandet inom området. Tyvärr finns den artikeln inte tillgänglig fritt på webben, men man kan utan hinder läsa abstract och finna en korrekt referens.

Att jag komm att tänka på den artikeln idag beror på att jag nu på morgonen läste en annan intressant text. Det är i det senaste numret av den fria tidskriften Information Research som AnnBritt Enochsson har publicerat artikeln The development of children's Webb searching skills - a non-linear model, 11(1), 2005. Enochsson är månne bekant sedan tidigare då hon ju har gett ut avhandlingen Meningen med webben: en studie om Internetsökning utifrån erfarenheter i en fjärdeklass (2001). I den aktuella artikeln uppehåller sig Enocksson kring frågorna 1) vilka färdigheter menar eleverna vara nödvändiga för att framgångsrikt kunna söka information, och 2) hur kan dessa färdigheter relateras till varandra och till undervisning.

Utan att närmare gå in på de resultat och slutsatser Enochsson presenterar vill jag varmt rekommendera artikeln, som enligt min uppfattning både är föredömligt insiktsfull, klar och läsvänlig samtidigt som den är både bekräftande och uppfordrande. Som jag ser det tillhör den här artikeln den kategori som borde sätta spår i den praktik vi som arbetar med undervisning utövar.

Ola

Nyfikenhet & kreativitet

Liksom Anna-Stina var jag också i Borås på mötesplatskonferensen. Tyvärr hade jag inte möjlighet att närvara vid Peter Berrys presentation, som Anna-Stina skrev om häromdagen, men det lät spännande, tycker jag. Fantasi, kreativitet och lust har framhållits som väsentliga inslag för en lärande person. Jag fann nyligen en artikel på webben vars titel väckte min nyfikenhet. Jag har ännu inte läst den särskilt noggrant, men kanske är det någon annan som känner sig manad. Därför skulle jag vilja tipsa om:

Burke Hensley, R. (2004) Curiosity and creativity as attributes of information literacy. Reference & User Services Quarterly. 44(1), 31-36

Ola

Klipp-och-klistra

Vi som arbetar på utbildningsbibliotek har sedan länge varit medvetna om att det finns studenter och elever som fuskar, och då inte minst i samband med uppsatsarbeten där det stundom klipps och klistras allt för friskt. Se till exempel artikeln i Library Journal från 1999: Educating the cut-and paste generation. I förra veckan arrangerade Högskoleverket en konferens om fusk med anledning av att det har visat sig att antalet varnade och avstängda studenter mellan 2001 och 2004 har ökat dramatiskt. Det är framförallt plagiering som är orsaken till varningar och avstängningar. Läs högskoleverkets rapport där det finns uppgifter om varje lärosäte.

Två av våra stora dagstidningar har uppmärksammat problemet. DN skriver i sin ledare i söndags att det rör sig om ett systemfel: "det är inte Internets fel att studenterna fuskar. Det handlar heller inte om ungdomes moraliska förfall. Utan om oförmågan att upprätthålla kvalitet i ett alltmer industrialiserat utbildningssystem."

GP har i sin ledare från den 9 oktober en något annorlunda infallsvinkel: "Undervisning i källkritik och vetenskaplig metod borde ingå som en självklar del i början på varje universitetsutbildning eller nybörjarkurs."

Ola

EBL-konferens

EBL, eller evidence-based librarianship, blir mer och mer uppmärksammat. Om en dryg vecka inleds 3rd International Evidence Based Librarianship Conference i Brisbane, Australien. Den som inte reser dit har åtminstone möjlighet att ta del av de papers som kommer att presenteras. Ett flertal av dessa har med IL att göra. Se ingången Papers and hot topics.

Ola

Ny norsk IK-blogg

I augusti startade Niels Damgaard och Maren Brit Baadshaug en ny blogg med inriktning mot skolbibliotek. Så här beskriver de den:

Vi ønsker å nå skolebibliotekarer, lærere og andre som er interessert i å utvikle skolebiblioteket som en aktiv læringsarena, der elever bruker forskjellinge typer ressurser og teknikker for å skaffe seg informasjon og bearbeide denne til ny kunnskap.

Besök Informasjonskompetanse og skolebibliotek.

Ola 

Pedagogiskt bord kring informationskompetens

Den 30 september arrangerades en studiedag för lärarna vid gymnasieskolan Bildningscentrum Jan Fridegård i Bålsta. Arton lärare deltog, ungefär hälften av personalen. Övriga fick en motsvarande fortbildningsdag för knappt ett år sedan.

Studiedagen var upplagd i form av ett pedagogiskt bord, där eftermiddagen ägnades åt gruppdiskussioner och loggskrivande. Utgångspunkten var informationskompetens och hur vi på BcJF ska kunna göra detta begrepp till något som angår alla i arbetet med eleverna. Vad är egentligen informationskompetens och hur arbetar vi med att utveckla sådan kompetens? Hur hänger läs- och skrivutvecklingen ihop med detta?

Under förmiddagen berättade rektor Rolf Viberg, bibliotekschef Malin Ögland och jag, gymnasiebibliotekarie Anna-Stina Axelsson, om de olika begreppen. Det handlade t ex om hur forskare som Christine Bruce och Carol Kuhltau uppfattar kunskapsprocessen och begreppet informationskompetens. Lärarna hade också i ”läxa” att läsa vissa delar av skriften Textflytt och sökslump till den här dagen. Malin och jag berättade också hur vi under året delvis reviderat vår egen syn på informationskompetens och vilka metoder som fungerar bra i sammanhanget. Jag har delvis förändrat mitt arbetssätt tillsammans med lärare och elever, från undervisning i informationssökning till utökad undervisning kring kunskapsprocessen i sin helhet.

Den som vill läsa om fortsättningen av dagen, hur det hela gick och vad vi kom fram till, hänvisar jag till ett dokument på vår webbplats. Texten är för lång för att riktigt få plats här!

Anna-Stina

Bygga kunskap

Jag var i själva verket på väg någon helt annanstans, men så halkade jag, som så ofta är fallet, in på ett sidospår. Och det är jag glad för, ty den text som Sven Nilsson publicerade i tidskriften Ikoner för tre år sedan (2002:6) skulle jag inte ha velat missa. Yvigt men pregnant resonerar författaren om kunskapandets och lärandets väsen. Läs Bygga kunskap. Botanisera sedan vidare på Nilssons webb. Där finns mycket att begrunda.

Ola

Bok & Bibliotek 2005

Årets bokmässa närmar sig. När jag ögnar igenom programmet kan jag konstatera att det utifrån det område Feltänkt? inriktar sig på finns ett intressant inslag redan på torsdagen. Då - klockan 10 på morgonen - äger ett miniseminarium arrangerat av BHS rum. Det är Louise Limberg som ska berätta utifrån rubriken Tio års forskning om informationssökning på 20 minuter. Underrubriken lyder: Hur och vad lär sig elever med hjälp av Internet och skolbibliotek? Jag hoppas att mitt tåg från Skövde är framme tills dess. En timme senare kan man besöka Svensk biblioteksförenings monter och diskutera pedagogik och bibliotek, om man vill.

Vi ses.
Ola

Folkbibliotek och lärande

I våras skrev jag om Joacim Hanssons nya bok i vilken han lägger fram tesen att "Många folkbibliotek förväntas fungera som komplement till högskole- och universitetsbibliotek. /---/ [och] utgöra mer eller mindre självständiga platser för lärande".

I det senaste numret av Library Journal är Bill Crowley inne på samma spår: "The public library must be repositioned as an educational institution". Läs artikeln Save professionalism. Se även samma författares artikel i samma publikation (april 2003): The suicide of the public librarian.

Ola

Student Learning through Ohio School Libraries...

...är namnet på det forskningsprojekt som genomförts av Ross Todd och Carol Kuhlthau. Jag citerar ur bakgrunden till projektet:

This study of 39 effective school libraries across Ohio involved 13,123 students in Grades 3 to 12, and 879 faculty. The research study sought to understand how students benefit from school libraries through elaborating “conceptions of help” and providing some measure of the extent of these “helps,” as perceived by students and faculty.   

Den som är intresserad kan ta del av dokumentationen, däribland Findings, via nedanstående länk:

http://www.oelma.org/StudentLearning/

Ola

Wiki & IK

Två bloggar, Information literacy och Biblioteksrelaterat, har alldeles nyligen hänvisat till vad som i den sistnämnda kallas Wiki för biblioteksinstruktioner. Wiki är en teknik som gör det möjligt, även för läsare/besökare, att snabbt och enkelt ändra och lägga till information på webbsidor. Ett annat exempel där man med samma teknik bland annat tar upp området informationskompetens är WikEd, som har skapats av en avdelning vid University of Illinois, Urbana-Champaign, nämligen CTER, Curriculum, Technology, & Education Reform. WikEd spänner över ett vitt område med mängder av inslag där den gemensamma nämnaren är utbildning och pedagogik.

Ola

UNESCO & Information literacy

Den 5 april arrangerade UNESCO en tematisk debatt om information literacy. Kort efter debatten utlovades det på UNESCOS webbplats att de presentationer och bidrag som fanns med i debatten skulle göras tillgängliga. Det dröjde ett bra tag, men nu finns de där. En del har vi kunnat se tidigare, annat är nytt.

På nämnda webbplats finns även en sektion betitlad In focus. Just nu är det Information literacy som är i fokus.

Ola

En blogg och ett land till

Det har tidigare förekommit internationella utblickar i Feltänkt? Vi har kunnat läsa om informationskompetens i England, Norge och Frankrike bland annat. Nu skulle jag vilja tipsa om en för mig ny blogg, som kan ge oss inblick i vilka diskussioner som förs på området i Kanada:

Information literacy in Canada: a place to discuss information literacy in Canada

...drivs av ILIG, Information Literacy Interest Group som hör hemma i den kanadensiska biblioteksföreningen.

Ola

Information literacy weblog

Vi som har saknat ovan nämnda informationskälla kan nu glädjas åt att Sheila och Stuart har satt upp en ny blogg. Den gamla ligger än så länge i träda på grund av tekniska problem, men kommer förmodligen att dyka upp igen. Tills dess kan vi besöka Information literacy, där skribenterna ..."bring you news and reports about information literacy around the world".

Ola

Creating Knowledge

På nordinfolits webbplats meddelas att konferensen Creating Knowledge IV äger rum i Köpenhamn den 16-18 augusti nästa år. Deadline för call for papers är den 1 februari 2006. Läs mer!

Ola

IK-konferens

På den brittiska listan LIS-INFOLITERACY rapporterades alldeles nyligen att Staffordshire University arrangerar en konferens den 17 maj nästa år med rubriken Information literacy: recognising the need. Bland talarna märks bland andra Sheila Webber, Mark Hepworth och Susie Andretta. Ett call for paper kommer att utgå längre fram. Läs mer!

Ola

Mandy Lupton - igen

Jag har tidigare här i Feltänkt? skrivit om Mandy Luptons bok The Learning Connection. I det nya numret av Biblioteksbladet, nr.6, 2005, finns det en recension av Luptons bok.

Apropå just detta nummer av BBL är det roligt att notera att Johanna Hansson i sin krönika tipsar om Feltänkt?

Ola

Infolit, aussie-style

Som tidigare rapporterats i Feltänkt? arrangerade Centrum för informationskompetens och bibliotekspedagogik (CIB) vid Örebro universitet ett seminarium om informationskompetens inom högre utbildning i Australien härförleden, (22/8). Närmare bestämt var det Judy Peacock, som är IK-koordinator vid Queensland University of Technology, som ledde seminariet. Hennes mycket omfattande och intressanta material finns nu tillgängligt via CIB:s webbplats.

Ola

Konferenstips

I programmet för konferensen Mötesplats inför framtiden, som äger rum i Borås den 12-13 oktober finns ett flertal punkter som torde intressera Feltänkts läsare. Bland annat kommer Ralph Catts att tala under rubriken Information literacies and lifelong learning. Catts har nyligen publicerat en artikel i vilken han presenterar resultaten från en statistisk analys av Christine Bruces relational model of information literacy. I artikelns abstract hävdas att kvantitativa metoder på ett fruktbart sätt kan användas för att generalisera resultat av kvalitativa studier:

An operational definition was developed of the relational model of information literacy (Bruce, 1997), within the context of undergraduate higher education. This was achieved by identifying and validating examples of student behaviour that exemplified the seven phases of the relational model. Statistical analysis confirmed that the overall construct, information literacy, is a coherent concept as defined in the relational model, and distinguished each of the seven phases. This work also is an example of how quantitative methods can be used to generalise findings from qualitative research.

Den som har tillgång till ScienceDirect kan klicka sig vidare till artikeln i fulltext:

Catts, R. (2005) Confirming the relational model of information literacy. The International Information and Library Review, 37(1), 19-24

Vänliga hälsningar

Ola

Lustfylld och bra?

Idag på måndagsmötet här i vårt bibliotek rapporterade min kollega Krister om den nyligen timade medicinska bibliotekskonferensen, som arrangerades av Karolinska institutets bibliotek den 22 augusti. Han berättade om ett flertal intressanta inslag, men det var särskilt ett som jag tyckte lät intressant, och eftersom det finns en länk till en PP-presentation skulle jag vilja lotsa Feltänkts läsare vidare till den. I sin presentation uppehöll sig Klara Bolander, som är pedagogisk konsult, vid den spännande frågan Hur kan undervisning göras både bättre och mer lustfylld?  När jag tittar på bilderna önskar jag att jag hade varit där.

Ola

Parlez-Vous Librarian?

Jenny Johansson, bibliotekarie vid Parkskolan i Örnsköldsvik har idag via Skolbib tipsat om och refererat en artikel i Scool Library Journal. (Jag hade här tänkt länka till Jennys inlägg men Skolbibs index tycks släpa efter en aning). I artikeln konstateras det att det kan råda, och ofta råder, språkförbistring mellan lärare och bibliotekarier, och att detta är ett stort problem. Eller som det uttrycks i textens inledning: ”School librarians talk a lot about information literacy, but few others in education know what they mean.”

Jag skulle i det här sammanhanget i all korthet gärna vilja peka på ett annat område där denna kommunikationsproblematik har identifierats, nämligen i det ännu tämligen outforskade område som ofta går under benämningen workplace information literacy, och som på svenska kanske skulle kunna kallas informationskompetens i arbetslivet.

Australiensiskan Annemaree Lloyd har i en intressant artikel hävdat att även om det är så att bibliotekarier har en ganska väl utvecklad förståelse för vad informationskompetens innebär, så vet de inte särskilt mycket om huruvida denna förståelse är gångbar i en arbetsplatskontext. Lloyd skriver:         

The lack of evidence-based research into the transfer of information literacy from an educational context to a workplace context has implications for our understanding of the process and as such, for the effective teaching of information literacy programmes that are professionally and vocationally relevant. (87)

Även Christine Bruce har pekat på problem vad beträffar terminologin. Enligt Bruce kommunicerar själva termen information litercy sitt innehåll dåligt. Hon pekar också på otillräckligheten hos de definitioner som är i hegemoni, liksom på det faktum att diskussionen kring området till stora delar är avgränsad till biblioteks- och informationsvetenskapen och i någon mån till pedagogikämnet. Även den vanligt förekommande sammanblandningen mellan IT- och informationskompetens ser hon som problematisk.

En av de slutsatser som jag tycker att man kan dra efter att ha tagit del av de texter som hänvisas till här, är att det är viktigt att föra en diskussion om vad det är vi pratar om – och hur – när vi pratar om informationskompetens.

Glick, A. (2005) Parlez-Vous Librarian? School Library Journal, 51(6), 13

Lloyd, A (2003) Information literacy, the meta-competency of the knowledge economy?: an exploratory paper, Journal of Librarianship and Information Science, 35(2), 87-93.

Bruce, C. (1999). Workplace experiences of information literacy. International journal of information management, 19(1), 33-47.

Ola

Mer om planer

AnnBritt Enochsson skrev för några år sedan en avhandling, Meningen med webben : en studie om Internetsökning utifrån erfarenheter i en fjärdeklass, där hon undersökte fjärdeklassares sätt att hantera informationssökning. Hon studerade även hur eleverna undervisades i informationssökning. I en ny artikel i Datorn i utbildningen berättar hon att hon några år senare har följt upp sin studie.

"I sitt forskningsarbete kring barn och informationssökning har AnnBritt Enochsson sökt upp den fjärdeklass som hon följde i sitt avhandlingsarbete och som då under ett år hade fått en konsekvent träning i informationssökningskompetens av sin lärare. När hon senast träffade dem gick de i nionde klass.
- En del av dem sa att de inte alls kunde längre. De hade inte fått någon strukturerad undervisning i informationssökningskompetens sedan de gick i fyran. De kände att de hade varit helt utlämnade åt sig själva.
- Om informationssökning ses som en central kompetens, en basfärdighet, måste det finnas en plan för hur det ska gå till."

Enochsson menar att informationssökningen är alla lärares ansvar. Det kännas bra, tycker jag, att det även från institutionerna som utbildar lärare kommer sådana här uppmaningar. Även om man kanske ska bredda just informationssökning till att handla om informationskompetens i ett vidare perspektiv.

Anna-Stina Axelsson, gymnasiebibliotekarie

Var är The information literacy weblog?

Sheila Webber, Stuart Boon och Bill Johnston har sedan länge drivit ovannämnda blogg. Såvitt jag förstår kommer de fortsätta att göra det också, men för tillfället är den inte tillgänglig. Vi är säkert flera som undrar vad som har hänt. I början av Augusti kunde man i en annan IK-blogg - The information literacy land of confusion - läsa om vad de har råkat ut för. Nämligen hackare. Följ nedanstående länk så kan ni läsa vad Sheila skriver:

The information literacy land of confusion, 3 augusti 2005.

Vänliga hälsningar

Ola

Lokala arbetsplaner

Varje gång jag försöker fördjupa mig i frågan om lokala arbetsplaner för informationskompetens på min egen arbetsplats, eller läser andras planer, så slår det mig hur komplicerad denna fråga är. Det är mycket svårt att skriva en bra plan för undervisning i informationskompetens. Man riskerar att antingen hamna i detaljstyrning, eller i dokument som är så allmänna att det inte går att utvärdera hur de följs. En viktig fråga är också vem eller vilka planen angår. En plan som bara angår bibliotekarier, och inte annan personal på en utbildningsinstitution, är dömd att misslyckas.

Jag blev nyligen ombedd att granska ett utkast till en arbetsplan för grundskole- och gymnasiebibliotek. Det tvingade mig att tänka mer kring vad som egentligen är rimliga utgångspunkter för en arbetsplan. För det första, vi som arbetar i grund- eller gymnasieskola har ett övergripande styrdokument att följa, och det är vår läroplan. Enligt både Lpo 94 och Lpf 94 är informationskompetens något som ska eftersträvas, även om just denna term inte används i dokumenten. Det andra man behöver tänka över, tror jag, är vilken defintion av informationskompetens man vill ansluta sig till. Vilken kunskapssyn har man? Av det följer sedan vilka metoder man finner lämpligast att, i enlighet med den definitionen utveckla de fyra (fem?) F:n: Fakta, Förtrogenhet, Färdigheter, Förståelse (och Fantasi?). Se nedan för en liten skiss.

Har man väl kommit så långt, så tror jag man är en arbetsplan på spåren. Jag skulle gärna vilja ha lite feedback på denna tankemodell. Jag tror mer på en plan av typen "metodtips" än på listor med databaser som eleverna bör behärska.

Anna-Stina Axelsson, gymnasiebibliotekarie

IFLA-papers

Av programmet att döma var förekomsten av "IK-relaterade" presentationer och inslag på IFLA-konferensen i Oslo inte lika stor i år som den har varit de senaste åren. Tittar man igenom programmet finner man blott två länkade papers. Jag tor att anledningen till detta var att man i call for paper, om jag minns rätt, efterfrågade presentationer med anknytning till folkbibliotek, eller åtminstone texter med fokus på allmänheten snarare än studenter, (vilken ju annars är den mest omskrivna/studerade figuren i IK-studier eller -artiklar).

De två papers som finns tillgängliga via konferenswebben är:

The digital divide, the fishball maker and lifelong learning: NLB responds to the Clarion call with information literacy programs av Ngian Lek Choh och Rajen Munoo från Singapore

och

Information capability building: role of information literacy programs - a study av Sasikala Chagari från Indien.

Det hölls även en workshop i ämnet som, om man ska gå efter den beskrivande texten, verkade vara mycket intressant. Kanske är det någon som var där som kan förse Feltänkt? med ett referat?

Ola

Konferens om informationskompetens

I novemeber ordnas en konferens på temat informationskompetens och gymnasieskolan 2007. Föreläsare är Stefan Skimutis, projektledare för Information och implementering GY-07 vid Skolverket, Ola Pilerot, tf bibliotekschef vid Högskolan i Skövde och Rolf Viberg, gymnasierektor vid Bildningscentrum Jan Fridegård, Bålsta.

Konferensen äger rum i Bålsta, den 25 november.
Läs mer

Brittisk infokomplista

Hej! Alldeles nyligen återkommen från en lång semester kan jag konsta