Feltänkt?

Artikeltips

Tidskriften Dansk Biblioteksforskning publicerar med jämna mellanrum artiklar som berör området informationskompetens. I det senaste numret ser jag en artikel som jag tror kan intressera er som besöker Feltänkt?

Lundh, Anna & Sundin, Olof (2006). Lärare och informationskompetens: från utbildningspraktik till yrkespraktik. Dansk Biblioteksforskning. 2(3), 5-14.

Vänliga hälsningar
Ola

Nya IK-tidskrifter

Det finns mig veterligen inte särskilt många tidskrifter som huvudsakligen ägnar sitt utrymme åt artiklar om informationskompetens. Två har dock legat i startgroparna en längre tid. I Sheila Webbers Information Literacy Weblog rapporterades det häromdagen att en av dessa nu har publicerat sitt första nummer. Det är CILIPs (Chartered Institute of Library and Information Professionals) specialgrupp för informationskompetens som står bakom Journal of information Literacy. Det första numret innehåller sammanlagt sju artiklar av vilka två är granskade (refereed). Numret bjuder också på tre bokrecensioner. Tidskriften är enbart publicerad i elektronisk form och är fritt tillgänglig via:

http://www.informationliteracy.co.uk/JIL.aspx

På andra sidan Atlanten ligger Communications in Information Literacy fortfarande kvar i stargroparna. Än så länge har inga artiklar publicerats men enligt den information som finns tillgänglig på dess webbplats kommer det första numret att se dagens ljus under våren 2007. Den som är nyfiken bör därför hålla koll på nedanstående länk:

http://www.comminfolit.org/index.php/cil

Vänliga hälsningar

Ola

Forskning om informationssökning som underlag för IK-undervisning

Jag har länge tyckt att det är en god idé – om inte närmast självklart – att man i sin undervisning inom området informationskompetens försöker dra nytta av de forskningsresultat som finns om hur människor söker och använder information. Jag säger inte att det inte har gjorts och görs. Exempelvis kan man ju föga kontroversiellt konstatera att en forskare som Carol Kuhlthau har haft stort inflytande på hur undervisande bibliotekarier presenterar sitt undervisningsinnehåll. Men jag tycker att det är synd att detta bruk av forskningen inte är mer omfattande. Det finns ju mängder av intressanta studier vars resultat borde vara av stort intresse för oss som arbetar med undervisning i informationssökning. Jag tror bestämt att jag tidigare här i Feltänkt har tipsat om en artikel av Louise Limberg och Olof Sundin i vilken de driver just denna tes. (Om inte så finns den tillgänglig här). Nu vill jag gärna lyfta fram ytterligare ett exempel på en artikel som förespråkar en närmare kontakt mellan forskning och praktik. Det senaste numret av tidskriften Aslib Proceedings är ett temanummer med fokus på den biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildningen vid universitetet i Aberystwyth i Wales. Numret innehåller flera intressanta bidrag men det jag särskilt fäst mig vid är det som är författat av Allen Foster. Nedan följer en fullständig referens till artikeln, som tyvärr endast är tillgänglig för prenumeranter:

Foster, A.E. (2006). Information literacy for the information profession: experiences from Aberystwyth. Aslib Proceedings. 58(6), 488-501

Även om artikeln framförallt uppehåller sig vid undervisning av BoI-studenter menar jag att den erbjuder ett flertal goda idéer som är gångbara även i andra sammanhang, med andra målgrupper

Vänliga hälsningar
Ola

Ny artikel

Varför inte slå på stort när man väl är i gång: ett inlägg till alltså, (ni som bara läser det här undrar kanske vad jag menar och då kan jag förklara mig genom att nämna att jag alldeles nyss gjorde ett annat inlägg. Ni har kanske märkt att det numer är något mera spridda skurar vad gäller blogginlägg).

Nu vill jag tipsa om en ny artikel jag alldeles nyss trillade över. Jag har inte läst den än men den väcker min nyfikenhet, och jag gissar att den kan väcka andras också. I det senaste numret (volym 1, nummer 2, 2006) av Dansk biblioteksforskning finns en artikel av de båda BHS-baserade forskarna Cecilia Gärdén och Angela Zetterlund: Förändringens dilemman: att utveckla folkbibliotekens stöd för vuxnas lärande. Jag klipper ur inledningen:

"Syftet med denna artikel är att beskriva hur de svenska folkbiblioteken arbetar med att anpassa verksamheten gentemot vuxenstuderande inom ramen för en statlig satsning, vuxbib, och diskutera några av de dilemman och paradoxer som kan uppstå i utvecklingsarbete."

Vänliga hälsningar
Ola

Elevaktiva arbetsmodeller och lärande

Från Myndigheten för skolutveckling har nyligen kommit en kunskapsöversikt som heter Elevaktiva arbetsmodeller och lärande i grundskolan. Den benar upp elevaktiva arbetsmodeller i två kategorier: individuella och kooperativa modeller. trots att den svenska läroplanen i hög grad framhåller kooperativa modeller så är det individuella elevaktiva modeller som förekommer mest. Kunskapsöversikten visar också att det är de kooperativa arbetsmodellerna som leder till ökat lärande, medan man inte kan se samma utveckling kring de individuella modellerna.

Som ni förstår: en ytterst viktig bok för alla som har anknytning till grundskolan!!
(Den är lättläst också!)

Malin

Papers och presentationer

Igår avslutades konferensen Mötesplats inför framtiden. Ett tretiotal presentationer och föredrag genomfördes under loppet av två dagar. För er som inte hade möjlighet att vara på plats i Borås kan det vara bra att veta att det nu via konferensens webbplats går att ta del av de papers som presenterades och de PowerPoint-presentationer som användes. En knapp handfull papers anknyter direkt till området bibliotek och pedagogik, sedan finns där naturligtvis en massa andra inslag som också kan vara av intresse för Feltänkts läsare.

Vänliga hälsningar
Ola

Digital literacies for learning

För drygt två år sedan blev jag (förvånansvärt nog) ombedd att bidra med ett kapitel till en bok som skulle ges ut på ett engelskt förlag, Facet Publishing. Det kändes svårt att tacka nej, så jag skred omgående till verket. Deadline låg bara fyra, fem månader fram i tiden. Jag fick bre ut mig inom ramen av 7 500 ord. Ganska många ord, tyckte jag. Efter ett par månader kom så nya direktiv. Då var jag i princip klar med min text. Nu gällde 3 500 ord. Deadline var framflyttad några månader. Jag kapade, strök och tog bort. Min översikt över området informationskompetens krympte således.

Nu, alldeles i dagarna, har boken kommit ut. Där sitter mitt kapitel som nummer sju av 21. det är mycket literacies i bilden: digital (flera gånger), medial, samtida och e, det sistnämnda en massa gånger. Jag har inte hunnit läsa så särskilt mycket än, men det kan nog finnas ett och annat läsvärt bidrag. För den som är nyfiken kan det vara bra att veta följande:

Martin, A. & Madigan, D. (Eds.). (2006). Digital literacies for learning. London : Facet. ISBN: 1-85604-563-3

Vänliga hälsningar
Ola

Ny spännande IK-artikel

Hej, i all hast vill jag tipsa om en sprillans nypublicerad artikel som jag tror kan intressera Feltänkts läsare. Annemaree Lloyd är lektor på School of Information Studies vid Charles Sturt University i Australien. I samband med sitt avhandlingsarbete har hon ingående studerat brandmäns informationssökning och -användning. Den artikel jag nu vill rekommendera anknyter till denna forskning. I abstraktet läser jag bland annat följande:

Purpose – To describe the various landscapes in which information literacy has been explored and to propose new ways of thinking about information literacy.

Findings – Information-literate people are more usefully described as being engaged, enabled, enriched and embodied. Information literacy is conceptualized through this research as a way of knowing. The revised and extended definition is a more appropriate one to underpin an emerging ontological perspective on information literacy and to foster an understanding of information literacy as a meta-competency.

Här följer en fullständig referens till artikeln, som tyvärr är publicerad i en tidskrift som inte är fritt tillgänglig via webben:

Lloyd, A. (2006). Information literacy landscapes: an emerging picture. Journal of Documentation. 62(5), 570-83.

Vänliga hälsningar
Ola

IL in the Classroom

För en tid sedan rapporterade Anna-Stina om den stundande konferensen IKT-undervisning i praktiken, vilken går av stapeln den 5 oktober på Östra Reals gymnasium i Stockholm. Bland föreläsarna finner vi bland annat Dorothy Williams som är forskare vid Robert Gordon University i Aberdeen. Den som vill ha koll på vad hon har ägnat sig åt under det senaste året kan nu ladda ner följande:

Williams, D.A. and Wavell, C. (2006) Information Literacy in the Classroom: secondary school teachers' conceptions. Final report on research funded by Society for Educational Studies. Aberdeen: The Robert Gordon University.

Vänliga hälsningar
Ola

Society mapping

På findability.org finns en intervju med Peder Söderlind som tillsamman med Martin Lindqvist driver Glykol. Peder berättar om "Society mapping"  som är en "exercise and a method to increase information literacy".

Vänliga hälsningar
Ola

Creating Knowledge IV: papers

För en dryg vecka sedan gick den fjärde Creating knowledge-konferensen av stapeln i Köpenhamn. Sedan 1999 har de arrangerats vartannat år; här kan man läsa om tidigare konferenser. Temat för årets upplaga var Empowering the student through cross-institutional collaboration.

Alldeles nyligen har de papers som presenterades under konferensen tillgängliggjorts på dess webbplats. Av de presentationer jag lyssnade till fastnade jag särskilt för en, nämligen Eystein Gullbekks Coping with risk in the library. Ordet risk ska här förstås i enlighet med följande citat från Eysteins paper: "Moments of risk are moments of learning".

Dryga tjugotalet papers presenterades. Alla finns tillgängliga här. Naturligtvis kan jag inte låta bli att nämna det bidrag som jag skrivit tillsammans med en lärare på min högskola, Viktor Hiort af Ornäs: Design for information literacy: towards embedded information literacy education for product design engineering students.

Vänliga hälsningar
Ola

Nyöversatt Kuhlthau

Carol Kuhltahus Teaching the library process (1994) har nyligen översatts till svenska av en lärare och en bibliotekarie vid en gymnasieskola i Söderköping. Resultatet är boken Informationssökningsprocessen : en lärande process med lärare och bibliotekarie i samverkan med elevernas informationskompetens i fokus (2006) BTJ Förlag. Översättningsarbetet och anpassningen till svenska förhållanden är verkligen lovvärd eftersom jag tror det kan öka tillgängligheten till boken för många som arbetar i skolans värld.

Jag har precis läst den här publikationen, som i hög grad utgörs av konkreta lektionsförslag och övningsblad som får kopieras och delas ut. Den följer informationssökningsprocessen, så som vi lärt oss att Kuhlthau ser på den. En angelägen fråga är hur man kan använda boken i sitt eget praktiska arbete. Själv tror jag att det kan bli en bok man återvänder till lite då och då, kanske för att söka några konkreta tips och lektionsförlsag. Kanske kan den också användas i fortbildningssammanhang som underlag för diskussion kring undersökande arbetssätt.

Informationssökningsprocessen... har som metodbok både för- och nackdelar. Jag listar dem lite kort.

PLUS
- Den metod boken presenterar ger struktur åt lärares/bibliotekariers arbete med IK
- Den ger struktur och stöd till elever i undersökande arbetssätt
- Metoden förespråkar en hög grad av handledning och uppföljning
- Långsamhet i informationssökningsprocessen uppmuntras

MINUS
- Metoden fokuserar proceduren, är linjär
- Den intellektuella nivån som metoden förutsätter hos eleverna är för hög (för de förhållanden i a f jag känner till)
- Vissa delar känns inaktuella, då webben idag spelar en oerhört mycket större roll i elevernas informationssökning är den gjorde 1994

Det vore roligt att få ta del av fler synpunkter på boken :-)

/ Anna-Stina Axelsson, gymnasiebibliotekarie i Bålsta

Kort om Workshop i Falun

Igår genomförde styrgruppen för specialgruppen för bibliotekspedagogik en workshop om pedagogiska metoder. Vi befann oss i Falun. Det var tredje framträdandet på en liten miniturné; de två tidigare framträdandena gick av stapeln i Bålsta respektive Skövde.

Jag lovade åhörarna i Falun att jag skulle redogöra för de litteraturhänvisningar som förekom under dagen. Om jag minns rätt nämndes följande böcker och artiklar:

Ramsden, D. (2003). Learning to teach in higher education. London : Routledge.
Bruce, C. (1997). The seven faces of information literacy. Adelaide : Auslib Press.
samt artikeln:
Information - it's all in the mind. Update Magazine. April, 2003. (Om mindmapping).

Själv trivdes jag utmärkt igår; jag tyckte att vi - workshopledare och åhörare - med gemensamma krafter gjorde dagen till något lärorikt och inspirerande. Jag hoppas att fler av er som var där delar den uppfattningen.

Vänliga hälsningar
Ola

Nytt nummer av InfoTrend

I det senaste numret av InfoTrend (vol. 61, nr.1, 2006) finns det tre artiklar. Alla har på något sätt att göra med informationskompetens. Peter Berrys bidrag - Det pinsamma mötet mellan forskare och bibliotekarier... - har tidigare, i oktober förra året för att vara exakt, presenterats vid konferensen Mötesplats inför framtiden i Borås. Pia Bagge och Lena Wierup från högskolan i Kristianstad har bidragit med en artikel med titeln Librarian and teacher in collaboration to improve nursing studies. Mitt egna bidrag heter Informationskompetens i arbetslivet. Om man är medlem i SFIS kan man läsa artiklarna på webben.

Häromsistens ledde jag tillsammans med Sheila Webber en workshop på just temat Information literacy in the workplace. Den som är intresserad kan ta del av vår PowerPoint, (i pdf-format).

Ola

Ny fri e-tidskrift om IL

Genom School Library Journal fick jag tipset om en ny tidskrift som vänder sig till skolbibliotekarier och andra som undervisar i informationskompetensrelaterade frågor. Tidskriften heter Educators' Spotlight Digest och innehåller förutom redaktionellt material, förslag på hur man kan arbeta strategiskt för att uppnå kvalitet i sin undervisning. (Se bilden!)

Bakom tidskriften står Syracuse University, AASL och Institute of Museum and Library Services i USA.

Anna-Stina Axelsson, gymnasiebibliotekarie

Bloggtips

Sedan ett par år tillbaka finns bloggen OMIS - Om informationssökning. Bloggen listar nyheter och diskuterar informationssökning ur ett brett perspektiv, men med tonvikt på fördjupad webbsökning. Driver bloggen gör Jonas Fransson, som för närvarande arbetar som gymnasiebibliotekarie och konsult.

Jonas har också skrivit magisteruppsatsen Söka eller browsa? : En undersökning om personliga mönster i sökbeteendet vid informationssökning på nätet [pdf] vid BIVIL. Uppsatsen ger en intressant inblick i teorier kring människors beteende i informationssökningssituationer.

Projektrapport om folkbibliotek och vuxnas lärande

Nyligen blev slutrapporten om det lokala projektet i Sandviken-Hofors-Ockelbo, inom Kulturrådets satsning på vuxnas lärande, klar. Rapporten, som har skrivits av projektledaren Marcus Strand finns bl a att läsa på Sandvikens folkbiblioteks webbplats.

Hur har man arbetat med att utveckla bibliotekspedagogiken gentemot de vuxenstuderande? Ett antal arbetsmetoder beskrivs i rapporten. Bakom en disk är det svårt att vara pedagogisk, skriver Strand. Därför har man prövat modellen med "roving librarians". En personlig men professionell relation uppstår lättare till de studerande, om bibliotekarierna rör sig friare i biblioteksrummet och söker upp de studerande.

Man erbjuder också numera tjänsten Boka en bibliotekarie. Inom ramen för tjänsten kommer de studerandes behov lättare till uttryck och bibliotekariernas handledning kan fördjupas. Inom tjänsten Fråga biblioteket, som man också har börjat bemanna, ges utrymme att utveckla ett pedagogiskt förhållningssätt i referenstjänsten, samt en egen ökad kunskap om elektroniska referenskällor.

En ny pedagogisk tjänst som tillkommit på Sandvikens bibliotek är studiebibliotekarien. En viktig uppgift för studiebibliotekarien är att medverka i olika nätverk, samt att arbeta uppsökande mot utbildningsaktörer, lärare och studerande. Studiebibliotekarien ska också inspirera övrig bibliotekspersonal att utveckla sin pedagogiska kompetens.

Det som man kanske hört mest om från Sandviken inom detta projekt är skolutvecklingsinsatsen InfoComp. Ungefär 350 lärare och all bibliotekpersonal har utbildats (och utbildat varandra) i hur man kan arbeta med informationskompetens i skolan. Detta har bland annat resulterat i att man nu är i färd med att bygga upp skolbiblioteken.

Frågeorienterat lärande på bibliotek

En tanke i tiden. Det finns beröringspunkter mellan problembaserat lärande och nya sätt att organisera bibliotek enligt frågeorienterade modeller. Inte bara det att PBL kräver ett rikt utrustat bibliotek. Biblioteken kan ju i sig ordnas efter hur människor faktiskt ställer frågor. I båda fallen utgår man inte från de akademiska disciplinerna i första hand, utan från vad människor faktiskt vill veta och lära sig. Fokus flyttas från stoff till process.

Detta förhållningssätt till människors frågor är aktuellt inte bara för utbildningsbibliotek, utan även för folkbiblioteken. Mest känt är förstås biblioteket i Middelkerke i Belgien. Läs Ola Gustafssons rapport därifrån. Läs också Malin Öglands tidigare inlägg i ämnet, här och här.

På fotot syns ett konkret exempel på hur barnlitteraturen (fack och skön) förs samman, då barnen inte har någon som helst nytta av att behöva leta böcker om att vara sjuk på flera olika ställen. Fotot är taget på Håbo bibliotek, vars barnavdelning just nu är under omvandling. Den som är intresserad av barns frågor kan med fördel ta del av t ex Lena Lundgren, Barn frågar - kan biblioteket svara?.

Ny blogg

Ett medieplaneringsprojekt för barn- och skolbibliotek pågår i några mellansvenska kommuner. Hur kan barn- och skolbibliotek bäst organiseras, så att de verkligen möter barns behov och utvecklar deras språk och kunskapssökande?

Projektet har en egen blogg, Medieplanering för barn- och skolbibliotek, där alla deltagare kan bidra med reflektioner. Projektet ska resultera i en bok i ämnet. En "tvilling" till Klingberg & Höglunds Strategisk medieplanering för bibliotek?

Mina arbetskamrater räknar och experimenterar nu för fullt!

/ Anna-Stina Axelsson, gymn.bibliotekarie Håbo bibliotek

Digital integration

Dagens Upsala Nya Tidning innehåller en debattartikel, Invandrare behöver digital integration, där artikelförfattaren Shohreh Hörnqvist för fram tanken om it-kompetens som en nödvändig faktor för att invandrare ska kunna integreras i det svenska samhället. För att kunna söka jobb och vara en aktiv medborgare, krävs it-kompetens, enligt Hörnqvist. Ett sätt att arbeta för detta, menar författaren, är att studieförbunden och invandrarföreningarna samarbetar.

I detta sammanhang kan vi som arbetar på biblioteken fundera över vilket vårt bidrag kan vara. Når vi alla medborgare, och hur verkar vi för att bidra till informationskompetens för alla grupper?

Virtuellt referensarbete

Den 14-15 november förra året gick den sjunde årliga Virtual Reference Desk Conference av stapeln i San Francisco. Nu kan man i efterhand ta del av en hel del av det som avhandlades under konferensen genom att besöka konferensens webbplats. Där hittar man bland annat inlägg som handlar om Information needs and behaviors of students, Developing reference services by means of blogs, A model for teaching virtual reference in a virtual classroom, och många, många fler, av rubrikerna att döma, intressanta bidrag.

Ola

Information Literacy in ITALICS

Den som traktar efter informationskompetensläsning kan få sitt lystmäte genom tidskriften ITALICS senaste nummer, som är ett temanummer om just informationskompetens. Bland bidragsgivarna ser vi såväl internationella storheter som lokala bekanta. Bland de förstnämnda återfinns bland andra Christine Bruce och Mandy Lupton. Med den senare kategorin avser jag Agneta Lantz och Christina Brage, Linköpings universitet.

Numrets tema är: Information literacy: challenges of implementation, dess gästredaktör är Susie Andretta, som förra året gav ut boken Information literacy, a practitioners guide. Numret innehåller sex artiklar som alla är fritt tillgängliga i sin helhet.

ITALICS, Vol. 5, nr. 1

Ola

IK-upprop i Skottland

Möjligen är det flera som redan är bekanta med det faktum att det i Skottland har gjorts ett upprop, eller en begäran (petition) till parlamentet, för att informationskompetens ska erkännas som en del av de skotska läroplanerna. Eller som det uttrycks på engelska:

The petition calls on the Scottish Parliament to ensure that the national school curriculum recognises the importance of information literacy as a key lifelong learning skill.

Det har under en tid varit möjligt att ge sitt stöd åt uppropet genom att skriva under en lista. Den tiden är nu förbi, och när petitionen framfördes muntligt av Dr John Crawford hade 710 underskrifter samlats in. Själv fann jag det intressant att ta del av den avskrift av diskussionen som fördes i anslutning till att Crawford och hans medarbetare presenterade petitionen i det skotska parlamentet. Den som är intresserad kan ta del av texten via nedanstående länk, (notera att petition PE902 påträffas en bit ner i filen; Ctrl+F rekommenderas):

http://www.scottish.parliament.uk/business/committees/petitions/or-05/pu05-1902.htm

Ola

EU-perspektiv på BoI

Sheila Webber rapporterar i sin blogg om en nyutgiven, elektroniskt tillgänglig bok. Det är bort emot 150 BoI-undervisare från stora delar av Europa som tillsammans har skrivit detta knappt 250-sidiga dokument, vilket består av 13 kapitel. Det som kanske främst intresserar Feltänkts besökare är kapitel 3, Information literacy and learning, vilket är skrivet av Sirje Virkus, Albert K. Boekhorst, José A. Gomez-Hernandez, Annette Skov och Sheila Webber. Jag har bara skummat igenom just detta kapitel men kan konstatera att det innehåller en hel del av intresse. Särskilt fastnade jag för Skovs och Webbers redogörelser för hur de undervisar i IK. Jag skulle vilja påstå att kapitlet ger en god översiktlig orientering och introduktion på ett allmänt plan till vilka frågor som diskuteras och är i fokus inom IK-området.

European curriculum: reflections on library and information science education. (2005). Kajberg, L & Lørring, L. (Red.). Köpenhamn: The Royal School of Library and Information Science

Ola

Svensk biblioteksforskning

För några månader sedan publicerades Gudrún Thórsteinsdóttirs avhandling, The information seeking behaviour of distance students. En recension av den, samt en handfull artiklar av doktorander vid BHS utgör innehållet i det senaste numret av Svensk biblioteksforskning (vol. 15, nr.1 2005), som från och med januari i år är fritt tillgänglig via webben.

Värt att nämna är också att man i Call for papers inte enbart efterfrågar artiklar av forskningskaraktär, utan även sådana som kan sorteras in under "en sektion som omfattar presentationer av biblioteksprojekt och projektresultat, reflektioner över yrkespraktik, artiklar om utbildningar inom ämnesområdet och recensioner".

Ola

IK i BBL

Rapporten Someone else´s job av Birgitta Hansson och Olle Rimsten har tidigare omnämnts här i Feltänkt?. I senaste Biblioteksbladet, nummer 10, 2005 recenseras Hanssons och Rimstens rapport.

Ola

Symposium om barns lek

Via en artikel i senaste SPLQ (när jag skriver detta tycks inte senaste numret vara utlagt ännu) där Cay Corneliusson refererar ur boken Barns smak - om barn och estetik fick jag tips om ett symposium 22-24 mars 2006 arrangerat av Centrum för barnkulturforskning vid Stockholms Universitet. Temat är: Barns lek - makt och möjlighet.

Föreläsningarna är gratis och kräver ingen föranmälan.

Jullovsläsning

Hoppas ni får lite ro att ligga kvar i bingen och läsa lite under jullovet! Om ni inte har sängbordet fullt redan har jag några tips:

Habib - friheten minus fyra av Douglas Foley. Jag skrev om första boken i somrar och nu har alltså uppföljaren kommit. Habib är 11 år och bor strax söder om Stockholm. Hans fröken har givit klassen i uppgift att skriva dagbok. Nu förhalar Habib inlämningen - inte för att han inte skrivit något (som alla tror) utan för att det är så kul att skriva - och han har så mycket att skriva om! Det är jätterolig läsning som passar alla åldrar.

Snö ska falla över snö som fallit av Levi Henriksen. Detta är Henriksens debut. Jag var och lyssnade på honom på Internationell författarscen i höstas (ni såg väl att Ingemar Fasth blev en av DN:s Stockholms-hjältar?) och lovade mig då att läsa boken, vilket jag gjort nu. Den handlar om Dan som efter ett fängelsestraff kommer hem till barndomshemmet för att begrava sin bror. Dan försöker hitta förklaringen till broderns självmord och dessutom finna sin egen plats i tillvaron. Även om jag tycker att slutet är lite too much tycker jag att boken var mycket bra. Den hade ett driv som gjorde att man nästan sträckläste den.

Till sist vill jag gärna tipsa om en tidskrift som heter Litkes - ett litterärt modemagasin. Annorlunda skrivet om mode, långa reportage och ovanligt format!

Konferens+artiklar

Konferensen eLit har gått av stapeln fyra gånger, tre gånger i Glasgow och en gång i New York. Nu är det strax dags igen. I det senaste numret av den fria tidskriften JeLit (Journal of eLiteracy) finns det mer information om den kommande konferensen, som den här gången äger rum i Loughborough. I samma nummer finns dessutom ett antal artiklar som kan vara av intresse för Feltänkts? besökare.

Ola

Utmärkt artikel

Ibland stöter man (eller åtminstone jag) på artiklar som är lite utöver det vanliga. Ett exempel på en sådan text, som jag är övertygad om att jag kommer att ha anledning att återkomma till, är

Simons, K. et al. (2000). The learning library in context: community, integration, and influence. Research Strategies. 17, 123-32

Tyvärr är tidskriften inte fritt tillgänglig, en prenumeration erfordras för att man ska kunna läsa artikeln, men ett abstract kan kanske locka en och annan att skaffa sig den:

The learning library is a construct based on the sociocultural theories of Lev Vygotsky and Jean Lave. These theories hold that learning happens through social interaction, that learners move through increasingly complex zones of development through the assistance of more capable others, and that real learning is situated only in specific cultural environments. The learning library bases its programs and services on these ideas through programmatic partnerships with specific groups such as learning communities and cohorts of students; through curricular integration so that learning about information resources is situated within the daily life of the college or university; through using the library as a locus for, and facilitator of, sustained interactions among students, faculty, and librarians; and by using the social interactions developed among communities of learners to extend the influence of the library throughout the institution. This article examines how these facets of the learning library are reflected in four programmatic models at George Mason University's Johnson Center Library: the course-integrated model (New Century College, NCC), the course-related model (English 101: Composition), the orientation/peer advising model (University 100: University Life), and the information/term paper counseling and coaching model (partnership with the University's Writing Center, WC).

Med detta tips önskar jag alla Feltänkt?-läsare God jul och ett gott nytt år
Ola

IK-artikel

I det senaste numret av InfoTrend skriver Christina Brage om informationskompetens ur ett histroriskt perspektiv. Tidskriften i dess elektroniska version är endast tillgänglig för medlemmar i Svensk förening för informationsspecialister. Ett abstrakt kan dock läsas på webben.

Brage, C. (2005) Informationskompetens sett ur ett historiskt och samtida perspektiv. InfoTrend. 60(4), 125-37

Ola

Infoteach m.m.

Jag skrev om BibTeach igår, ett projekt som bland annat kännetecknas av en vilja att samarbeta, i just det fallet kring undervisningsmaterial. Nu har jag stött på ett annat projekt, som också manar till samarbete, men på bredare front. I det senaste numret av SCONUL:s nyhetsbrev SCONUL Focus (Nr.35, 2005) skriver Chris Powis om Infoteach, vilket han beskriver som en "an online community of practice of librarians who teach". Infoteach är en så kallad wiki där tanken är att undervisande bibliotekarier ska kunna bidra med och utbyta idéer och erfarenheter med varandra. Änsålänge råder det ingen febril aktivitet i Infoteach, men som Powis avslutar sin artikel: "I hope that this article will encourage more practitioners to get involved in Infoteach by adding material to the Wiki or by using the discussion board".

Vill man följa uppmaningen är första steget att besöka Infoteach. Det senaste numret av SCONUL Focus innehåller fler artiklar med IK-anknytning.

Ola

Studenters uppfattning om hur forskning går till

Sheila Webber skriver i sin Information Literacy Weblog om ett exempel på undervisning som utvecklar studenters uppfattning om vad forskning är och hur det går till. Under en konferens som hölls av Anziil (Australian & New Zealand Institute for Information Literacy) presenterades ett seminarium om just detta. Jag har läst igenom ppt-presentationen som Lorette Rayner använde och som fungerar att läsa utan att ha sett själva föredraget.

Det skulle vara en dröm för mig att kunna lägga upp undervisning på motsvarande sätt på gymnasiet. Undervisning som får ta tid och där utveckling av informationskompetens inte är underordnat ämnesinnehållet. I det undervisningsprojekt som presenteras ser man hur studenternas egna uppfattningar förändras över tid, därför att de verkligen fått möjligheten att reflektera utifrån sitt praktiska arbete. Studenterna får chansen att på egen hand upptäcka att fler källor än Google finns och att det ibland krävs andra källor för att fixa uppgifterna. Ett inspirerande exempel!

/ Anna-Stina Axelsson, gymnasiebibliotekarie

Perceptions of libraries...

Över 3300 personer i engelskspråkiga länder såsom USA, Storbritannien, Kanada, Australien, Indien och Singapore har tillfrågats om hur de uppfattar bibliotek och andra informationsresurser. Frågorna handlade bland annat om hur (och om) man använder bibliotek; hur medvetenheten om biblioteks elektroniska resurser ser ut; hur man ser på bibliotek; användningen av sökmotorer, med mera.

The findings indicate that information consumers view libraries as places to borrow print books, but they are unaware of the rich electronic content they can access through libraries. Even though information consumers make limited use of these resources, they continue to trust libraries as reliable sources of information.

Rapporten, som är sammanställd och utgiven av OCLC, är lång, 290 sidor, men ett avslutande avsnitt på åtta sidor med rubriken Conclusion innehåller en sammanfattning.

Perceptions of Libraries and Information Resources: A Report to the OCLC Membership (2005)

Ola

PRIMO

American Library Association (ALA) står tillsammans med Association of College and Research Libraries för en resurs vid namn PRIMO, Peer-Reviewed Instructional Materials Online. Här finner man bland annat en databas över undervisningsmaterial, men även en Site of the Month, som kan vara värd att utforska. Det senaste bidraget här handlar om en vägledning för databasen CINAHL. I oktober tipsades det om en resurs som uppehåller sig vid hur att läsa en dagstidning.

Ola

Nytt nummer av BBL

Efter att hastigt ha bläddrat igenom senaste numret av Biblioteksbladet (nr. 9, 2005) kan jag  konstatera att det bland mycket annat innehåller en recension av Tänk om...! Pedagogiska metoder i biblioteket, den bok som vår specialgrupp inom biblioteksföreningen nyligen har gett ut. Recensentens slutkläm är upplyftande:

Som inspirationskälla och idékatalog tror jag att Tänk om...! fungerar ypperligt. Så ta för er av ett smörgåsbord fyllt av goda uppslag som specialgruppen dukat upp, mixa med egen erfarenhet och sätt igång - testa!

Till senaste BBL på webben.

Ola

LISTA

I ett av de (oerhört) många mejl som Jan Szczepanski skickar till BIBLIST läser jag att EBSCO har gjort databasen Library, Information Science & Technology Abstracts (LISTA) fritt tillgänglig.

Ola

BoI-begrepp

Det händer ibland att jag hakar upp mig på vissa termer och begrepp och börjar fundera på hur jag kan uppfatta dem, och hur de uppfattas av andra. Inte sällan sker detta i anslutning till att jag läser texter inom B&I. Därför blev jag glad då jag nyligen stötte på en webbresurs som utarbetats av Birger Hjørland: Core Concepts in Library and Information Science (LIS). Även om jag blev en aning besviken när jag undersökte vad som stod skrivet om Information literacy, förefaller det vara en högst användbar resurs.

Ola

Informationssökningsexperter eller pedagoger?

Jag har tidigare här i Feltänkt? tipsat om en artikel av Olof Sundin i vilken han resonerar kring hur högskolebibliotekariers expertis förmedlas genom webbaserad användarundervisning. Nu skulle jag vilja rekommendera en högst läsvärd text som ankyter till Sundins artikel: vid IFLA-konferensen i Oslo i somras presenterade Jenny Hedman ett paper med titeln On librarians' occupational identities: ICT and the shaping of information seeking expertise.

Ola

Engelsk skolbiblioteksblogg

School Library Association i England driver sedan ett år tillbaka SLA Weblog. Det verkar som om det råder en ganska bra aktivitet i den även om det förefaller vara en och samma person som står för de flesta inläggen.

Ola

Ett till Call for paper

Via den engelska listan LIS-INFOLITERACY fick jag syn på ytterligare ett call for paper inför IFLA-konferensen i Seuol nästa år. Nu gäller det sektionen för School Libraries and Resource Centers. Temat är Information Literacy for Young People: Evolving Models in a Changing World. Länken här nedanför leder till det aktuella inlägget i LIS-INFOLITERACY. Rulla ner i det så kan ni läsa vidare och få ytterligare detaljer och datum för deadline.

Ola

Uppsats om IK

I all hast skulle jag vilja tipsa om en ny magisteruppsats, som Christer Hermansson tipsade mig om igår. Jag har endast haft tid att skumma igenom den, men kan lätt konstatera att jag nog har anledning att läsa mer och noggrannare - och att återkomma med en kommentar. Uppsatsen är skriven av Martin Sundin och har lagts fram vid Uppsala universitet vårterminen 2005. Dess titel är Istället för skönlitteratur - en studie av folkbibliotekens roll utifrån begreppet informationskompetens.

Ola

TUNE

När jag i somras fick upp ögonen för TUNE slog det mig att det rörde sig om något som kunde rapporteras om här i Feltänkt? Av någon anledning kom jag aldrig till skott. Nu har jag blivit påmind av Sheila Webber, som i ett nytt inlägg i sin blogg uppmärksammar projektet.

TUNE står för Training of library Users in a New Europe och är ett projekt där fyra folkbibliotek från lika många europeiska länder medverkar, däribland Helsingborgs stadsbibliotek. På projektets webbplats finns en mängd information att tillgå. Bland annat en User training model, som i inledningen beskrivs så här:

This is not a theoretical study instead the model should be regarded as a set of guidelines that can be of assistance once you have decided to introduce user training at your local library, but also if you already have a user training program in operation and feel a need to improve it.

Utforska TUNE.

Ola

Barnperspektiv, eller?

I fredags fick jag en kort presentation av Maria Calissendorff om hennes avhandling "Om man inte vill spela - då blir det jättesvårt". Bl.a. pekade hon på begreppen barnperspektiv och barns perspektiv. Vad menar vi när vi säger att vi anlägger ett barnperspektiv på verksamheten? Att vi sätter fokus på barnet och tittar på det, men ur en vuxens perspektiv? Eller bemödar vi oss i att titta på verksamheten ur ett barns perspektiv?

Malin

Presentationer & papers

Alla ni som inte var i Borås på konferensen Mötesplats inför framtiden (och även ni som var där naturligtvis) kan nu ta del av vad som presenterades genom att titta på de PowerPointpresentationer och läsa de papers som nu har tillgängliggjorts på konferensens webbplats.

Jag skulle särskilt vilja slå ett slag för Pablo Tapias inslag som handlade om hur man kan använda studenter som resurs i undervisningen i informationssökning.

Ola

Ickelinjärt och sammanhangsavhängigt

För en tid stötte jag på en i mina ögon mycket spännande och insiktsfull artikel av Allen Foster i vilken han presenterar en ickelinjär modell av informationssökning. Som jag uppfattar det en frisk fläkt i det så ofta process- och stadiebetonade tänkandet inom området. Tyvärr finns den artikeln inte tillgänglig fritt på webben, men man kan utan hinder läsa abstract och finna en korrekt referens.

Att jag komm att tänka på den artikeln idag beror på att jag nu på morgonen läste en annan intressant text. Det är i det senaste numret av den fria tidskriften Information Research som AnnBritt Enochsson har publicerat artikeln The development of children's Webb searching skills - a non-linear model, 11(1), 2005. Enochsson är månne bekant sedan tidigare då hon ju har gett ut avhandlingen Meningen med webben: en studie om Internetsökning utifrån erfarenheter i en fjärdeklass (2001). I den aktuella artikeln uppehåller sig Enocksson kring frågorna 1) vilka färdigheter menar eleverna vara nödvändiga för att framgångsrikt kunna söka information, och 2) hur kan dessa färdigheter relateras till varandra och till undervisning.

Utan att närmare gå in på de resultat och slutsatser Enochsson presenterar vill jag varmt rekommendera artikeln, som enligt min uppfattning både är föredömligt insiktsfull, klar och läsvänlig samtidigt som den är både bekräftande och uppfordrande. Som jag ser det tillhör den här artikeln den kategori som borde sätta spår i den praktik vi som arbetar med undervisning utövar.

Ola

Nyfikenhet & kreativitet

Liksom Anna-Stina var jag också i Borås på mötesplatskonferensen. Tyvärr hade jag inte möjlighet att närvara vid Peter Berrys presentation, som Anna-Stina skrev om häromdagen, men det lät spännande, tycker jag. Fantasi, kreativitet och lust har framhållits som väsentliga inslag för en lärande person. Jag fann nyligen en artikel på webben vars titel väckte min nyfikenhet. Jag har ännu inte läst den särskilt noggrant, men kanske är det någon annan som känner sig manad. Därför skulle jag vilja tipsa om:

Burke Hensley, R. (2004) Curiosity and creativity as attributes of information literacy. Reference & User Services Quarterly. 44(1), 31-36

Ola

"Att läsa ska vara icke-pedagogiskt"

Så lyder rubriken på en artikel i Förskolan (2005:08) och som är en intervju med Anna-Clara Tidholm. A-C T vänder sig lite mot alla bokprojekt som finns runt om i landet:

- Om man ska gå ut med böcker till barn så ska man veta hur, var och varför man gör det. På många ställen känner de sig så belåtna med att ha sänt ut en bok och nöjer sig med det. (...) De som väljer ut böcker vänder sig mer till föräldrarna än till barnen. De sätter inte alls barnet i centrum trots att det är vad många säger att de gör.

A-C T menar också att det råder stor okunskap både på förskolor och bibliotek kring småbarnsböcker - man buntar gärna ihop begreppet bilderböcker till att passa barn i alla åldrar. Och ja, det kanske det gör? Råder okunskap, alltså.

Hela numret av Förskolan 2005:08 handlar om Böcker & berättelser och rekommenderas!

Malin

Inspirerande pedagogik

Konferensen Mötesplats inför framtiden, som hölls i Borås i dagarna, erbjöd många intressanta föredrag. Bland annat kunde man under den spännande rubriken Det pinsamma mötet mellan forskare och bibliotekarier - några erfarenheter från undervisningen i litteratursökning vid De konstnärliga högskolorna i Malmö lyssna till Peter Berry, 1:e bibliotekarie vid Musikhögskolan i Malmö. Utifrån liknelsen av en resa (Odyssén), har Peter Berry genomfört en studie där han undersöker bibliotekariens roll i mötet med forskaren, betydelsen av bibliotekariens ämneskunskaper i detta möte och betydelsen av inspiration i undervisningen. Grunden till undersökningen var en olust som han upplevde i mötet med forskarna. Peter Berry ville utröna hur och varför olusten uppstod, och hur han skulle kunna undvika känslan i framtiden. Just inspirationsmomentet väckte särskilt mitt eget intresse, då vi i Bålsta har diskuterat inspirationens roll tillsammans med gymnasielärarna.

När man talar om informationskompetens, tror jag det är viktigt att inte glömma bort inspirationen, som man kan koppla till sådant som fantasi, kreativitet och lust. I processen att göra ny kunskap till sin egen, tror jag att lusten är av avgörande betydelse. Jag ser fram emot att läsa Peter Berrys studier (kommer snart att finnas tillgängliga via Musikhögskolans webbplats, som jag förstod det) och hoppas att jag har refererat föredraget på ett någorlunda rättvist sätt.

Anna-Stina Axelsson, gymnasiebibliotekarie

EBL-konferens

EBL, eller evidence-based librarianship, blir mer och mer uppmärksammat. Om en dryg vecka inleds 3rd International Evidence Based Librarianship Conference i Brisbane, Australien. Den som inte reser dit har åtminstone möjlighet att ta del av de papers som kommer att presenteras. Ett flertal av dessa har med IL att göra. Se ingången Papers and hot topics.

Ola

Bibliotekstypsöverskridande samarbete & en pedagogisk metod

Temat för det senaste numret (2005:3) av Scandinavian Public Library Quarterly är samverkan mellan folk- och forskningsbibliotek. I en av artiklarna presenteras en dansk undersökning som visar att omkring 60% av studenterna använder det lokala folkbiblioteket som komplement till sitt undervisningsbibliotek. Via danska biblioteksstyrelsens webb kan man ta del av rapporten i sin helhet.

I det senaste numret (2005:3) av InfoTrend (före detta Tidskrift för dokumentation) hittar jag en intressant artikel av David Herron och Lotta Haglund vid Karolinska institutets bibliotek. De beskriver sitt arbete med Tidskriftsklubben - en metod som utvecklar bibliotekariens förmåga till kritisk analytisk granskning. Jag citerar ur slutsatsavsnittet:

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att tidskriftsklubben är en användbar metod för kompetensutveckling på bibliotek. Metoden är deltagaraktiverande och kan därmed betraktas som en pedagogisk metod med lärande i fokus.

(För att kunna läsa InfoTrend direkt på webben måste man vara medlem i Svensk Förening för Informationsspecialister).

David och Lotta kommer även att presentera tidskriftsklubben på årets upplaga av konferensen Mötesplats inför framtiden i Borås nästa vecka, den 12.13 oktober.

Ola

Bygga kunskap

Jag var i själva verket på väg någon helt annanstans, men så halkade jag, som så ofta är fallet, in på ett sidospår. Och det är jag glad för, ty den text som Sven Nilsson publicerade i tidskriften Ikoner för tre år sedan (2002:6) skulle jag inte ha velat missa. Yvigt men pregnant resonerar författaren om kunskapandets och lärandets väsen. Läs Bygga kunskap. Botanisera sedan vidare på Nilssons webb. Där finns mycket att begrunda.

Ola

Folkbibliotek och lärande

I våras skrev jag om Joacim Hanssons nya bok i vilken han lägger fram tesen att "Många folkbibliotek förväntas fungera som komplement till högskole- och universitetsbibliotek. /---/ [och] utgöra mer eller mindre självständiga platser för lärande".

I det senaste numret av Library Journal är Bill Crowley inne på samma spår: "The public library must be repositioned as an educational institution". Läs artikeln Save professionalism. Se även samma författares artikel i samma publikation (april 2003): The suicide of the public librarian.

Ola

Student Learning through Ohio School Libraries...

...är namnet på det forskningsprojekt som genomförts av Ross Todd och Carol Kuhlthau. Jag citerar ur bakgrunden till projektet:

This study of 39 effective school libraries across Ohio involved 13,123 students in Grades 3 to 12, and 879 faculty. The research study sought to understand how students benefit from school libraries through elaborating “conceptions of help” and providing some measure of the extent of these “helps,” as perceived by students and faculty.   

Den som är intresserad kan ta del av dokumentationen, däribland Findings, via nedanstående länk:

http://www.oelma.org/StudentLearning/

Ola

Wiki & IK

Två bloggar, Information literacy och Biblioteksrelaterat, har alldeles nyligen hänvisat till vad som i den sistnämnda kallas Wiki för biblioteksinstruktioner. Wiki är en teknik som gör det möjligt, även för läsare/besökare, att snabbt och enkelt ändra och lägga till information på webbsidor. Ett annat exempel där man med samma teknik bland annat tar upp området informationskompetens är WikEd, som har skapats av en avdelning vid University of Illinois, Urbana-Champaign, nämligen CTER, Curriculum, Technology, & Education Reform. WikEd spänner över ett vitt område med mängder av inslag där den gemensamma nämnaren är utbildning och pedagogik.

Ola

UNESCO & Information literacy

Den 5 april arrangerade UNESCO en tematisk debatt om information literacy. Kort efter debatten utlovades det på UNESCOS webbplats att de presentationer och bidrag som fanns med i debatten skulle göras tillgängliga. Det dröjde ett bra tag, men nu finns de där. En del har vi kunnat se tidigare, annat är nytt.

På nämnda webbplats finns även en sektion betitlad In focus. Just nu är det Information literacy som är i fokus.

Ola

Kollegahandledning

Läser just nu en kurs på Lärarhögskolan i Stockholm som handlar om bl a kollegahandledning. Inom skolvärlden är detta sätt att stötta varandra i arbetslagen en etablerad metod för utveckling av verksamheten. När jag söker efter exempel i biblioteksvärlden är det mycket svårare att finna något! Att använda sig av "peer counseling, "peer tutoring" eller "peer coaching" verkar vara vanligast då bibliotekarier ska undervisa t ex lärare i informationssökning, eller då erfarna studenter handleder mindre erfarna i biblioteket. Kanske har jag letat för dåligt, men kollegahandlening verkar vara långt mycket vanligare i skolans värld.

Hur kommer det sig då att vi bibliotekarier inte på detta sätt tillvaratar gruppdynamiken när det gäller att utveckla och bearbeta det som sker i vårt dagliga värv, i t ex informationsdisken eller undervisningsrummet? Eller gör vi det, men under andra former? Eller talar vi inte så mycket om vad vi gör helt enkelt? Visst behöver vi också tala ut och få stöd av våra kollegor? *retoriska frågor*

Ett lästips från mig blir Per Lauvås, Kollegahandledning i skolan, 1997

Anna-Stina Axelsson, gymnasiebibliotekarie

Getting the broad picture about what university and college teachers should be thinking about

Teaching Tips

Strategies, Research, and Theory for College and University Teachers by Wilbert McKeachie (2002; ISBN 0-618-11649-4)

Boken är trevlig att läsa (OK, den är på engelska!). Man får många idéer samt bekräftelse av dem tankar man har haft kring pedagogik. Det finns mycket för den moderna undervisaren att tänka på när det gäller genusperspektivet, informationsteknologi i undervisning, multikulturella aspekter, counselling, case,  osv - 27 kapitlar totalt. Och nej, "Information Literacy" nänms inte alls i 371 sidor och "Information search technology" syns bara som en rubrik i en tabell.  Också ett perspektiv!

Hälsningar från David H KIB, Stockholm, Sweden, the World...

Årets Skolbibliotekarie 2005

För elfte året i rad delar Bonnier Carlsen och Bonnier Utbildning ut utmärkelsen Årets Skolbibliotekarie. I år fick Vicky Uhlander priset! Hon arbetar vid Umedalens bibliotek, Västangård i Umeå. Läs juryns motivering!
Läs också Vickys text i LekaSpråkaLära-rapporten!

Grattis önskar Feltänkt!

Malin

Bloggportalen

Nu finns Feltänkt? listad bland bloggarna i Sigge Eklunds nya projekt Bloggportalen. Hittills finns 1412 bloggar med. Ta en titt och riskera att fastna i bloggarnas fascinerande värld! Bloggkategorier är t ex Litteratur och skrivande, Bibliotek, Mode och design, Vetenskap, Mat och dryck, Språk och många fler...

/ Anna-Stina

Mandy Lupton - igen

Jag har tidigare här i Feltänkt? skrivit om Mandy Luptons bok The Learning Connection. I det nya numret av Biblioteksbladet, nr.6, 2005, finns det en recension av Luptons bok.

Apropå just detta nummer av BBL är det roligt att notera att Johanna Hansson i sin krönika tipsar om Feltänkt?

Ola

Infolit, aussie-style

Som tidigare rapporterats i Feltänkt? arrangerade Centrum för informationskompetens och bibliotekspedagogik (CIB) vid Örebro universitet ett seminarium om informationskompetens inom högre utbildning i Australien härförleden, (22/8). Närmare bestämt var det Judy Peacock, som är IK-koordinator vid Queensland University of Technology, som ledde seminariet. Hennes mycket omfattande och intressanta material finns nu tillgängligt via CIB:s webbplats.

Ola

Lustfylld och bra?

Idag på måndagsmötet här i vårt bibliotek rapporterade min kollega Krister om den nyligen timade medicinska bibliotekskonferensen, som arrangerades av Karolinska institutets bibliotek den 22 augusti. Han berättade om ett flertal intressanta inslag, men det var särskilt ett som jag tyckte lät intressant, och eftersom det finns en länk till en PP-presentation skulle jag vilja lotsa Feltänkts läsare vidare till den. I sin presentation uppehöll sig Klara Bolander, som är pedagogisk konsult, vid den spännande frågan Hur kan undervisning göras både bättre och mer lustfylld?  När jag tittar på bilderna önskar jag att jag hade varit där.

Ola

Parlez-Vous Librarian?

Jenny Johansson, bibliotekarie vid Parkskolan i Örnsköldsvik har idag via Skolbib tipsat om och refererat en artikel i Scool Library Journal. (Jag hade här tänkt länka till Jennys inlägg men Skolbibs index tycks släpa efter en aning). I artikeln konstateras det att det kan råda, och ofta råder, språkförbistring mellan lärare och bibliotekarier, och att detta är ett stort problem. Eller som det uttrycks i textens inledning: ”School librarians talk a lot about information literacy, but few others in education know what they mean.”

Jag skulle i det här sammanhanget i all korthet gärna vilja peka på ett annat område där denna kommunikationsproblematik har identifierats, nämligen i det ännu tämligen outforskade område som ofta går under benämningen workplace information literacy, och som på svenska kanske skulle kunna kallas informationskompetens i arbetslivet.

Australiensiskan Annemaree Lloyd har i en intressant artikel hävdat att även om det är så att bibliotekarier har en ganska väl utvecklad förståelse för vad informationskompetens innebär, så vet de inte särskilt mycket om huruvida denna förståelse är gångbar i en arbetsplatskontext. Lloyd skriver:         

The lack of evidence-based research into the transfer of information literacy from an educational context to a workplace context has implications for our understanding of the process and as such, for the effective teaching of information literacy programmes that are professionally and vocationally relevant. (87)

Även Christine Bruce har pekat på problem vad beträffar terminologin. Enligt Bruce kommunicerar själva termen information litercy sitt innehåll dåligt. Hon pekar också på otillräckligheten hos de definitioner som är i hegemoni, liksom på det faktum att diskussionen kring området till stora delar är avgränsad till biblioteks- och informationsvetenskapen och i någon mån till pedagogikämnet. Även den vanligt förekommande sammanblandningen mellan IT- och informationskompetens ser hon som problematisk.

En av de slutsatser som jag tycker att man kan dra efter att ha tagit del av de texter som hänvisas till här, är att det är viktigt att föra en diskussion om vad det är vi pratar om – och hur – när vi pratar om informationskompetens.

Glick, A. (2005) Parlez-Vous Librarian? School Library Journal, 51(6), 13

Lloyd, A (2003) Information literacy, the meta-competency of the knowledge economy?: an exploratory paper, Journal of Librarianship and Information Science, 35(2), 87-93.

Bruce, C. (1999). Workplace experiences of information literacy. International journal of information management, 19(1), 33-47.

Ola

Mer om planer

AnnBritt Enochsson skrev för några år sedan en avhandling, Meningen med webben : en studie om Internetsökning utifrån erfarenheter i en fjärdeklass, där hon undersökte fjärdeklassares sätt att hantera informationssökning. Hon studerade även hur eleverna undervisades i informationssökning. I en ny artikel i Datorn i utbildningen berättar hon att hon några år senare har följt upp sin studie.

"I sitt forskningsarbete kring barn och informationssökning har AnnBritt Enochsson sökt upp den fjärdeklass som hon följde i sitt avhandlingsarbete och som då under ett år hade fått en konsekvent träning i informationssökningskompetens av sin lärare. När hon senast träffade dem gick de i nionde klass.
- En del av dem sa att de inte alls kunde längre. De hade inte fått någon strukturerad undervisning i informationssökningskompetens sedan de gick i fyran. De kände att de hade varit helt utlämnade åt sig själva.
- Om informationssökning ses som en central kompetens, en basfärdighet, måste det finnas en plan för hur det ska gå till."

Enochsson menar att informationssökningen är alla lärares ansvar. Det kännas bra, tycker jag, att det även från institutionerna som utbildar lärare kommer sådana här uppmaningar. Även om man kanske ska bredda just informationssökning till att handla om informationskompetens i ett vidare perspektiv.

Anna-Stina Axelsson, gymnasiebibliotekarie

Lärande och fysisk miljö

Har just bläddrat i en relativt ny kunskapsöversikt som tittar på Lärande och fysisk miljö:

Kunskapsöversikten förväntas bidra till kunskap om och ge ökad förståelse för den fysiska miljöns betydelse i barns lärandeprocesser.

Helt klart verkar det vara något att titta närmare på om man, som vi i Håbo, står i begrepp att förändra barnavdelningen!

Malin Ögland

2005 års Framtidsspanare utsedda

Säfflepriset delas i år ut till Nancy Petrén och Anna Carin Elf för deras magisteruppsats "Kolla vad jag hittade!".

Juryns motivering
Juryn motiverar sitt val med följande: Med teorier från såväl pedagogik som från biblioteks- och informationsvetenskap och genom egna observationer, ger uppsatsförfattarna nya perspektiv på hur mötet mellan barn och biblioteket kan utvecklas och förbättras. Uppsatsen, som är skriven på ett föredömligt lättläst och inspirerande sätt, ger uppslag som både kan fungera som stimulans för praktiskt verksamma bibliotekarier och för fortsatt forskning om mindre barns biblioteksanvändning." I juryn sitter representanter från DIK-förbundet, Säffle kommun och Svensk Biblioteksförening.

Grattis önskar Feltänkt till författarna som verkligen tänkt till! Nu är det dags för oss övriga att Tänka om!

Malin

IFLA-papers

Av programmet att döma var förekomsten av "IK-relaterade" presentationer och inslag på IFLA-konferensen i Oslo inte lika stor i år som den har varit de senaste åren. Tittar man igenom programmet finner man blott två länkade papers. Jag tor att anledningen till detta var att man i call for paper, om jag minns rätt, efterfrågade presentationer med anknytning till folkbibliotek, eller åtminstone texter med fokus på allmänheten snarare än studenter, (vilken ju annars är den mest omskrivna/studerade figuren i IK-studier eller -artiklar).

De två papers som finns tillgängliga via konferenswebben är:

The digital divide, the fishball maker and lifelong learning: NLB responds to the Clarion call with information literacy programs av Ngian Lek Choh och Rajen Munoo från Singapore

och

Information capability building: role of information literacy programs - a study av Sasikala Chagari från Indien.

Det hölls även en workshop i ämnet som, om man ska gå efter den beskrivande texten, verkade vara mycket intressant. Kanske är det någon som var där som kan förse Feltänkt? med ett referat?

Ola

Debattartikel

Idag har Svenska Dagbladet tagit in en debattartikel av Kalle Güettler, "Sveket mot barnen", och slagit upp den som huvudinlägg på debattsdan Brännpunkt. Det känns väldigt kul att skolbiblioteken nu diskuteras på främsta plats i en av landets största morgontidningar. Artikeln är ett led i Nationella skolbiblioteksgruppens kampanj för att bemanna skolbiblioteken.

Kanske skulle man dock, i ljuset av Malins inlägg om TEMO-undersökningen nedan, vara lite mer försiktig i användandet av statistiken kring kommunalrådens villighet att avsätta resurser för skolbiblioteken. En undersökning som så få har besvarat, och som därmed inte har någon statistisk validitet, kan vara vansklig att använda som slagträ.

Men ändå , roligt att frågan får uppmärksamhet! Kanske kan skolbiblioteken  snart börja diskuteras på allvar bland politikerna.

Anna-Stina Axelsson, gymnasiebibliotekarie

Kolla vad jag hittade!

Jag har precis läst en intressant magisteruppsats från Högskolan i Borås som tittar på förskolebarns besök på biblioteket - hur de väljer böcker för att låna till förskolan. Här finns mycket att diskutera; Hur stämmer bibliotekets utbud med barnens medievärld? Hur ska vi ordna böckerna? Hur når barnbibliotekariens bokkännedom barnen och barnens önskningar barnbibliotekarien?

"Kolla vad jag hittade" heter uppsatsen och är skriven av Anna Carin Elf och Nancy Petrén.

Malin Ögland

SB i Almedalen

Svensk Biblioteksförening har lobbat för skolbiblioteken under Almedalsdagarna. Vid ett seminarium 4 juli presenterades bl.a. den TEMO-undersökning som visar att 79% av landets kommunalråd svarar nej på frågan om de vill avsätta resurser för bemannade skolbibliotek.
- Ett välutrustat skolbibliotek är ett viktigt hjälpmedel i lärarens undervisning och en kunskapskälla för eleverna. För att användas effektivt krävs det välutbildad personal, säger Roger Bodin, förste vice ordförande i Lärarförbundet.

Läs mer om SB:s seminarium i Almedalen!

Malin Ögland

Om skolbibliotek i BBL

I senaste BBL (2005:05) intervjuas Leif Pagrotsky och Lennart Kollmats. Bl.a. berörs skolbiblioteken. Pagrotsky vill höja ambitionsnivån vad gäller barns och ungdomars läsning och menar att Wärnerssonpengarna ger kommunerna utrymme att prioritera "den här typen av personal". Pagrotsky menar också att kommuner som integrerat sina bibliotek har ett gynnsammare läge än de som har biblioteken "instängda i skolan". Också Kollmats är inne på tanken med kombinerade bibliotek:
- Varför anser man att det behövs ett separat skolbibliotek och ett separat stads- eller kommunbibliotek när man kan ha dem tillsammans?

Malin Ögland

Mediaplanering

När jag ändå är på gång och skriver om Länsbibliotek Uppsalas informationsblad vill jag gärna tipsa om en annan utmärkt artikel av en av medarbetarna från Håbo bibliotek, Ulrika Johansson, som har reflekterat kring vårt mediaplaneringsarbete. "Att mäta för att veta - vadå?"

Malin Ögland

Var ska vi lägga krutet?

I Länsbibliotek Uppsalas skrift "Information från länet" handlar senaste numret i huvudsak om gymnasiebiblioteken. Anna-Stina Axelsson har bl.a. skrivit en intressant artikel "Informationskompetens - var ska vi lägga krutet?"

Malin Ögland

Elevbedömning av lärande

För ett tag sedan tipsade Sheila Webber i sin Information Literacy Weblog om en skrift som tar upp bedömning av studenters prestationer. Det var A Briefing on Self, Peer and Group Assessment av Phil Race, University of Leeds (LTSN Generic Centre, 2001). (För tillfället närmast tillgänglig på Ingeniörhöjskolen i Århus webbplats)

Nu har jag äntligen tagit mig tid att läsa denna skrift, eftersom just gruppbedömning känns relevant för min egen arbetsplats. Det Race skriver om är alltså studenter som bedömer sina egna produkter, sina kamraters produkter och produkter som åstadkommits i grupp. Ofta är det just gruppbedömningar som vållar lärare huvudbry. Hur ska man kunna veta exakt vad varje person bidragit med i gruppen? Sanningen är att det vet bara gruppens medlemmar. Detta är ett av flera starka skäl till att låta studenter bedöma sina egna insatser.

Tyvärr blev jag lite besviken över just Race’s genomgång av olika metoder för gruppbedömning. Ingenting kändes nytt från min horisont. Dessutom saknade jag verktyg för bedömning av själva grupprocessen, d v s samarbetet i gruppen. Race listar en rad bedömningsmetoder som t ex att dela upp arbetsuppgiften i små delar som utförs individuellt. Vidare att ge gruppen ett samlat betyg men lämna en liten del till eleverna att dela upp mellan sig, t ex ett antal poäng. Detta kräver att gruppen är ”trygg”. Låt varje elev göra ett individuellt muntligt eller skriftligt test, osv.

Det intressanta för mig i Race’s artikel är istället att han klargör hur självbedömning bidrar på ett avgörande sätt till elevernas eget lärande, och hur de olika sätten att bedöma sig själv och varandra kan användas tillsammans. Tydligt och klart levererat på knappt 30 sidor.

Anna-Stina

Källkritik - vadå?

I en artikel i DIK-forum, "Kritiska perspektiv på nätet" (nr 3 2005), skriver Fredrik Blomstrand om olika sätt att uppfatta vad källkritik är, och olika modeller för att undervisa om detta. En av modellerna kallar han "skolbibliotekariemodellen" och den andra "det mediekritiska perspektivet" (notera skillnaden perspektiv / modell). I skolbibliotekariemodellen utgår undervisningen ofta från någon typ av lathund, som tar upp frågor som upphov, aktualitet, fakta / värderingar, osv. Blomstrand ifrågasätter om detta verkligen räcker för att utöva källkritik. I ett mediekritiskt perspektiv menar han att det är viktigt att sätta informationen i ett större sammanhang, där (internationell) politik, ekononomi, sociala förhållanden, avgör vad som kan produceras och när. Denna, för bibliotekarier(?), utvidgade syn på vad källkritik är, skriver t ex även Cushla Kapitzke om i en i detta forum omdebatterad artikel. Information Literacy blir Meta Literacy?

Jag är själv nyfiken på hur våra gymnasieelever uppfattar källkritik. Hur mycket tar de till sig av den undervisning de får? Vilken bild har de fått av vad källkritik är? För att ta reda på detta granskade jag ett antal arbeten som gjordes i våras av elever på samhällsprogrammet på min skola. Arbetena, inom ämnet naturkunskap, skulle enligt lärarens instruktioner innehålla ett separat avsnitt om källkritik. Jag kunde se att eleverna uppfattar en källa som trovärdig om...

• webbplatsen verkar välgjord
• adressen har toppdomänen .se
• Nationalencyklopedien är alltid tillförlitlig i sig
• läroboken är alltid tillförlitlig i sig
• det inte är en privat hemsida
• det är en stor dagstidning, men inte om det är en kvällstidning
• läraren har sagt att källan är bra
• webbsidan innehåller kontaktinformation
• bokens tryckår är ganska nytt

Man skulle faktiskt kunna sitta och "bocka av" elevernas kriterier på just en sådan lathund som Blomstrand skriver om. Väldigt få av eleverna har egentligen förstått vad källkritik innebär, insåg jag efter genomläsningen. Gör vi dem en otjänst genom våra "lathundar"? Ska vi istället arbeta mer med resonemang och diskussioner? Vår undervisning är beroende av hur vi uppfattar vad informationskompetens är. Vet vi som skolbibliotekarier själva vad vi menar?

Anna-Stina Axelsson, gymnasiebibliotekarie

IK-debatt

Den femte april i år gick en debatt, under rubriken Thematic Debate on Information Literacy, av stapeln i Paris, arrangerad av UNESCO. Sedan dess har det stått på UNESCOS webb om information literacy att de tio papers som presenterades av debattdeltagarna snart ska finnas tillgängliga på webben. Nu, snart tre månader senare, har det ännu inte dykt upp några papers, men väl en kort rapport.

Ola

Granska sökredskap

Ett inslag som ibland förekommer i min undervisning är att låta studenter mer eller mindre ingående och detaljerat - ibland skriftligt - studera och granska sökredskap. Det kan handla om avgiftsbelagda databaser eller sökmotorer, såsom Google, Scirus eller Yahoo!. Ibland föreslår jag att de ska jämföra ett par redskap.

I skenet av denna typ av inslag är det intressant att ta del av en granskande studie av Google Scholar,  som nyligen har publicerats i form av en krönika på Thomson Gale's webbplats. Det är professorn i biblioteks- och informationsvetenskap vid University of Hawaii, Peter Jasco, som formligen sågar Google Scolar längs med fotknölarna. Utöver det faktum att författaren insiktsfullt visar på en lång rad brister i sökredskapet, ger han också ett gott exempel på hur en studie av det här slaget kan utföras. Och även om han stundom hänger upp sig på detaljer, så delar jag den uppfattning som framkommer i krönikans avrundning:

I don't have the delusion that most users will care about any of the above. But librarians, other information professionals and scholars should be aware of the limitations of Google Scholar and not join the Google-for-president crowd by dispensing careless endorsements and hollow sound-bites for the press, faculty, students and staff.

Ola

Fransk infokompblogg

Det är väl utan tvekan så att det finns en slagsida åt engelsspråkig information, utöver svenskt och nordiskt naturligtvis, när det gäller det vi läser om bibliotek, lärande och pedagogik, informationskompetens etc. Det har ju sina naturliga skäl, givetvis. Men alltid finns det väl någon som finner sig till rätta i franskan. För dig (er) vill jag tipsa om en fransk blogg om informationskompetens, nämligen:

FORMIST informations
le blog francophone sur la maîtrise de l'information / a french blog on information literacy

Ola

Serendipitet II

Jag har tidigare skrivit här i Feltänkt? om det som vissa, med ett engelskt ord, kallar serendipity, det vill säga (enkelt uttryckt) att man hittar användbar information av en händelse i samband med att man egentligen letar efter något annat. Ett klassiskt exempel är då man letar efter en bok i bokhyllan men i själva verket på vägen dit hittar något annat, som man är intresserad av. Denna företeelse kan även gå under benämningen Information encountering. En som har skrivit en hel del om detta är Sanda Erdelez. En intressant text av henne, som väl beskriver vad information encountering handlar om, kommer ni till om ni följer nedanstående länk:

Erdelez, S. (1999) Information encountering: It's more than just bumping into information. Bulletin of the American Society of Information Science, 25(3)

Vänliga hälsningar

Ola

Rapport om informationskompetens

Birgitta Hansson, förste bibliotekarie vid Örebro Universitet har tillsammans med universitetslektor Olle Rimsten skrivit en rapport om det arbete de har varit engagerade i sedan hösten 2004. Rappporten, vars titel är "Someone else´s job", handlar om hur § 9 i högskolelagens första kapitel tolkas och tillämpas vid svenska universitet och högskolor.

Läs rapporten

Ola

Konferensbidrag i fulltext

Om Librarians Information Literacy Annual Conference (Lilac) 2005, som gick av stapeln i London i början av april, har det skrivits om här i Feltänkt? tidigare. Nu finns de papers som presenterades under konferensen tillgängliga i fulltext. Besök Lilac:s webbplats.

Ola

Evidensbaserat biblioteksarbete

Evidensbaserat biblioteksarbete (EBB) kan (enkelt uttryckt) ses på två olika sätt: att använda evidens, (eller underlag), och att