Feltänkt?

Society mapping

På findability.org finns en intervju med Peder Söderlind som tillsamman med Martin Lindqvist driver Glykol. Peder berättar om "Society mapping"  som är en "exercise and a method to increase information literacy".

Vänliga hälsningar
Ola

Nyöversatt Kuhlthau

Carol Kuhltahus Teaching the library process (1994) har nyligen översatts till svenska av en lärare och en bibliotekarie vid en gymnasieskola i Söderköping. Resultatet är boken Informationssökningsprocessen : en lärande process med lärare och bibliotekarie i samverkan med elevernas informationskompetens i fokus (2006) BTJ Förlag. Översättningsarbetet och anpassningen till svenska förhållanden är verkligen lovvärd eftersom jag tror det kan öka tillgängligheten till boken för många som arbetar i skolans värld.

Jag har precis läst den här publikationen, som i hög grad utgörs av konkreta lektionsförslag och övningsblad som får kopieras och delas ut. Den följer informationssökningsprocessen, så som vi lärt oss att Kuhlthau ser på den. En angelägen fråga är hur man kan använda boken i sitt eget praktiska arbete. Själv tror jag att det kan bli en bok man återvänder till lite då och då, kanske för att söka några konkreta tips och lektionsförlsag. Kanske kan den också användas i fortbildningssammanhang som underlag för diskussion kring undersökande arbetssätt.

Informationssökningsprocessen... har som metodbok både för- och nackdelar. Jag listar dem lite kort.

PLUS
- Den metod boken presenterar ger struktur åt lärares/bibliotekariers arbete med IK
- Den ger struktur och stöd till elever i undersökande arbetssätt
- Metoden förespråkar en hög grad av handledning och uppföljning
- Långsamhet i informationssökningsprocessen uppmuntras

MINUS
- Metoden fokuserar proceduren, är linjär
- Den intellektuella nivån som metoden förutsätter hos eleverna är för hög (för de förhållanden i a f jag känner till)
- Vissa delar känns inaktuella, då webben idag spelar en oerhört mycket större roll i elevernas informationssökning är den gjorde 1994

Det vore roligt att få ta del av fler synpunkter på boken :-)

/ Anna-Stina Axelsson, gymnasiebibliotekarie i Bålsta

"Lösryckt" undervisning

Jag har ställt mig tveksam till att undervisa elever i informationssökning i lösryckta sammanhang, alltså utanför kontexten av ett ämne eller ett projekt. Men i våras fick jag en fråga från en lärare som sällan efterfrågar samarbete med mig, så då gällde det att vara tillmötesgående i första hand. Hur skulle jag organisera undervisningen, när lärarens önskemål var att eleverna skulle bli "bättre på att söka på Internet"? Hon framhöll särskilt att hon tyckte att de saknade fantasi. Klassen (handelsprogrammet åk 1) höll just nu inte på med något särskilt projekt, utan eleverna behövde undervisning just i att söka, sa läraren.

Eftersom det har varit glest mellan inläggen på bloggen ett tag, tänkte jag passa på att berätta lite om vad jag rent konkret gjorde med klassen.

I mina förberedelser för att träffa klassen funderade jag en del över begreppet fantasi. När vi sedan sågs lät jag eleverna fundera över två frågor, till att börja med:

- När är jag bra på att söka information? När brukar jag lyckas med att hitta vad jag söker?
- När är det svårt att söka information? Har jag misslyckats någon gång?

Eleverna fick två tomma lappar där de fick skriva ner sina funderingar. Dessförinnan hade jag pratat lite om att man är bra på att söka i olika sammanhang, t ex när det gäller att ta reda på när bussen ska gå, om man åker buss varje dag.

Vi gick tillsammans igenom vad eleverna skrivit och jag skrev på tavlan:

Bra / lyckas
När man letar länge så lyckas man
Busstider
Historia
Resor
Kläder
Elektronik
Horoskop
Resor
Sport

Svårt / lyckas inte
Lagar & regler
Postens hemsida
Hantverk (lärarens förslag)
Administration

Vad var gemensamt för de olika spalterna? Jo, i "bra-spalten" fanns sådant eleverna kunde mycket om, var intresserade av eller hade läst mycket om i skolan, kom vi fram till. I "svårt-spalten" fanns sådana ämnen som man inte kunde mycket om.

Vi (eller mest jag) pratade en stund om att kunskapen runtomkring är viktig för att man ska lyckas riktigt bra när man söker. Kanske ska man läsa på lite mer i ämnet, kanske i läroboken, innan man sätter sig vid datorn? Kan det ibland vara lättare att hitta uppgifterna via en bok t ex? Kan man fråga sin lärare / bibliotekarie mer?

Eleverna fick sedan några övningsuppgifter som de skulle göra vid datorn. Det gick ganska mycket ut på att eleverna skulle få associera och använda sin fanasi för att lyckas med sina sökningar.

Tyvärr har jag inte gjort någon utvärdering av lektionen, så jag vet egentligen inte hur bra utfallet blev. Men jag tyckte i alla fall att jag lyckades få ett slags grepp om hur man kan lägga upp sådana här lite "lösryckta" lektioner, med informationskompetens och fantasi (som är en del av IK) i bakhuvudet.

/ Anna-Stina, gymnasiebibliotekarie i Bålsta

Kort om Workshop i Falun

Igår genomförde styrgruppen för specialgruppen för bibliotekspedagogik en workshop om pedagogiska metoder. Vi befann oss i Falun. Det var tredje framträdandet på en liten miniturné; de två tidigare framträdandena gick av stapeln i Bålsta respektive Skövde.

Jag lovade åhörarna i Falun att jag skulle redogöra för de litteraturhänvisningar som förekom under dagen. Om jag minns rätt nämndes följande böcker och artiklar:

Ramsden, D. (2003). Learning to teach in higher education. London : Routledge.
Bruce, C. (1997). The seven faces of information literacy. Adelaide : Auslib Press.
samt artikeln:
Information - it's all in the mind. Update Magazine. April, 2003. (Om mindmapping).

Själv trivdes jag utmärkt igår; jag tyckte att vi - workshopledare och åhörare - med gemensamma krafter gjorde dagen till något lärorikt och inspirerande. Jag hoppas att fler av er som var där delar den uppfattningen.

Vänliga hälsningar
Ola

Workshop i Skövde

Igår arrangerades en workshop i Skövde kring pedagogiska metoder i bibliotek. Under dagen utlovade jag att posta några referenser här i Feltänkt? Artiklarna det gällde har jag tipsat om tidigare. Dels var det
Foster, A. (2005) A non-linear model of information seeking behaviour. Information Research. 10(2). URL: http://informationr.net/ir/10-2/paper222.html
Och dels:
Information - it's all in the mind. Update Magazine. April, 2003.

Dessutom efterlystes synpunkter och idéer kring dagen igår men också kring pedagogiska aspekter på bibliotek i största allmänhet. Sådan kan exempelvis framföras i form av kommentarer till det här inlägget.
Vänliga hälsningar
Ola

Kort rapport från workshop i Bålsta

Igår var Biblioteksföreningens styrgrupp för bibliotekspedagogik i Bålsta för att göra en workshop kring pedagogiska metoder. Jag avser att lämna en något mer innehållsrik rapport från dagen, men för tillfället vill jag bara hänvisa till två webbsidor som nämndes i anslutning till workshopen. Jag berättade att det finns en artikel som handlar om mindmapping, bland annat i anslutning till referensarbete. Artikeln heter Information - it's all in the mind och publicerades i Update magazine i april 2003. Läs den på webben!
David Herron nämnde en medarbetare vid namn Henk Schmidt på Karolinska institutet som är bevandrad inom området PBL. Information om honom, däribland en lista över publikationer finner man på följande webbsida: Henk Schmidt.

På återseende.
Ola

Tänk om...! Live

Workshop om pedagogiska metoder i biblioteket
Bålsta 20 februari
Skövde 27 februari
Falun 25 april
Styrgruppen för Svensk Biblioteksförenings specialgruppen för bibliotekspedagogik vill för deltagarna levandegöra några av de pedagogiska metoder, som presenteras i skriften Tänk om…! pedagogiska metoder i biblioteket. Vi kommer att belysa några olika metoder mot bakgrund av konceptet informationskompetens.
Anmälning via Biblioteksföreningens hemsida

På turné

Styrgruppen för Biblioteksföreningens specialgrupp för bibliotekspedagogik fortsätter arbetet med pedagogiska metoder. En workshop som anknyter till skriften Tänk om!..., som kom ut förra året, kommer att gå av stapeln på tre orter inom snar tid. Platser, datum och innehåll framgår av programmet. Vill du delta så kan du anmäla dig på webben.

Ola

Tusen språkfrågor

Att arbeta som bibliotekarie på utbildningsbibliotek kan innebära att man möter många skiftande grupper av studerande, och det gäller att möta alla på deras nivå. Jag har under läsåret arbetat med Individuella programmet på min skola, en lektion i veckan. Dessa elever har ofta en mycket svag tro på sig själva och sina prestationer i skolan. För mig har utmaningen varit att hitta dessa elevers spirande lust att lära och att skapa ett förtroende för mig som person. Detta är plattformen för att vi ska kunna arbeta tillsammans.

Min undervisning har byggt mycket på lek, berättande och lyssnande. Ett tips som jag vill ge just nu, är tv-aktuella Fredrik Lindströms spel Tusen språkfrågor. Det är kul att knyta an till t ex tv, om det är möjligt, eftersom det ger eleverna referensramar. Eleverna delades in i två lag som fick tävla mot varandra, och jag läste upp frågorna på den enklaste nivån i spelet. Några av frågorna var ändå lite för svåra, men de utmanade både elevernas allmänbildning och ordkunskap på en ganska lagom nivå. En elev som var lite extra kunnig fick också tillfälle att glänsa, vilket inte händer så ofta. Eleverna tänkte nog inte så mycket på att de lärde sig någonting, samtidigt som de tävlade. Då blir det heller inte tungt att lära, tror jag.

Metoder i praktiken

Under hösten har vi på Håbo bibliotek prövat metoden Tidskriftsklubben som har utarbetats på Kib. Vi har modifierat den lite för att passa oss, bl.a. har vi bara haft en text åt gången som vi diskuterat.
Vi har diskuterat texter utifrån vårt övergripande tema "service/pedagogik" och alla texter har nämnts här i bloggen; Margareta Ullströms "Samtal på bibliotek", magisteruppsatsen "Kolla vad jag hittade!" (ungefär samtidigt fick representanter från kommunens alla förskolor en föreläsning av en av författarna, AnnaCarin Elf. På så sätt har vi startat en parallellprocess på förskolorna och biblioteket kring hur vi ska tänka kring förskolornas biblioteksbesök) och delrapport 2 från projekten kring vuxnas lärande. Den sista texten var så omfattande både till omfång och innehåll att vi ägnat två möten till att diskutera den. Och efter jul ska vi komplettera dessa diskussioner med ett Pedagogiskt Bord tillsammans med Marcus Strand från Sandviken. Marcus har varit projektledare i ett av delprojekten.

Vi har inte utvärderat dessa träffar men själv är jag väldigt nöjd! Det har varit roligt, intressant och givande att samlas kring en text på detta sätt. Det har också gjort att vi kunnat ta ett steg till i vårt förändringsarbete - både tankemässigt och praktiskt. Jag kan alltså å det varmaste rekommendera metoden Tidskriftsklubben! Det skulle vara mycket intressant om någon annan har erfarenheter av den och ville skriva något här!

Studenters uppfattning om hur forskning går till

Sheila Webber skriver i sin Information Literacy Weblog om ett exempel på undervisning som utvecklar studenters uppfattning om vad forskning är och hur det går till. Under en konferens som hölls av Anziil (Australian & New Zealand Institute for Information Literacy) presenterades ett seminarium om just detta. Jag har läst igenom ppt-presentationen som Lorette Rayner använde och som fungerar att läsa utan att ha sett själva föredraget.

Det skulle vara en dröm för mig att kunna lägga upp undervisning på motsvarande sätt på gymnasiet. Undervisning som får ta tid och där utveckling av informationskompetens inte är underordnat ämnesinnehållet. I det undervisningsprojekt som presenteras ser man hur studenternas egna uppfattningar förändras över tid, därför att de verkligen fått möjligheten att reflektera utifrån sitt praktiska arbete. Studenterna får chansen att på egen hand upptäcka att fler källor än Google finns och att det ibland krävs andra källor för att fixa uppgifterna. Ett inspirerande exempel!

/ Anna-Stina Axelsson, gymnasiebibliotekarie

PRIMO

American Library Association (ALA) står tillsammans med Association of College and Research Libraries för en resurs vid namn PRIMO, Peer-Reviewed Instructional Materials Online. Här finner man bland annat en databas över undervisningsmaterial, men även en Site of the Month, som kan vara värd att utforska. Det senaste bidraget här handlar om en vägledning för databasen CINAHL. I oktober tipsades det om en resurs som uppehåller sig vid hur att läsa en dagstidning.

Ola

Rum för barn

I lördags invigdes Rum för barn på Kulturhuset i Stockholm. Så här skriver man på hemsidan:

Ett barnbibliotek måste vara lite annorlunda än ett vuxenbibliotek. Barn behöver plats för lek och rörelse, men också stillhet och ro.

Vi kommer att anpassa rummet  till våra unga besökare och deras behov genom att:

• Dela upp rummet i tre rumsligheter som profileras efter olika åldrar och  behov.
• Sortera böckerna så att barnen själva lätt kan hitta dom.
• Skapa möbler där barn kan klättra upp efter böcker, gömma sig i hyddor för att läsa, hitta märkliga ting att förundra sig över...

Tyvärr hade jag inte möjlighet att delta i invigningen - men ni som var där kanske vill skriva några rader om era intryck här?!

Sen undrar jag om någon vet om det kommer ut någon skriftlig dokumentation kring hur man tänkt kring Rum för barn? I projektet har ju flera olika kompetenser deltagit och vi är nog många som startklara att stjäla de goda idéerna.

Malin

Språkutvecklande förhållningssätt

För någon vecka sedan hade jag förmånen att lyssna på en föreläsning med Veli Tuomela som pratade om språkutvecklande förhållningssätt i förskolan. Han tryckte på detta att det är ett förhållningssätt, inte en metod där man kan använda tips och tricks. Han delade upp detta förhållningssätt i fem språkpedagogiska principer som ni kan läsa om här!

Malin

Nu är den här!

Nu har skriften från Specialgruppen för bibliotekspedagogik kommit ut:
Tänk om...! pedagogiska metoder i biblioteket.
Boken är utskickad till att institutionella medlemmar men kan också beställas från Svensk Biblioteksförenings kansli.

Malin

Läslust och läslist

Från BTJ:s förlag har det kommit en ny metodbok som heter Läslust och läslist - idéer för högstadiet och gymnasieskolan. Det är en matnyttig bok fylld av handfasta tips om hur man kan stimulera till läsning och arbeta kring det lästa. På BTJ:s reklamsida om boken skriver man så här:

"Skolbibliotekarien och läraren är båda inspiratörer! I boken lyfter vi fram arbetsformer som dels är lustfyllda i sig och dels är både språkutvecklande och läsfrämjande. Språket och läsningen utvecklas genom gemensam läsning, läslogg, boksamtal, bokcirklar, lyriklaborationer, högläsning och det muntliga berättandet. Estradpoesi, rollspel, film och presentationer av författare och texter inspirerar till vidare läsning. Men det absolut viktigaste är att eleverna läser regelbundet och att lärare och elever samtalar om och skriver utifrån texterna."

Själv har jag under sommaren koncentrerat mig på böcker för mellanåldern och min absoluta favorit är Habib - meningen med livet av Douglas Foley!

Malin Ögland

Granska sökredskap

Ett inslag som ibland förekommer i min undervisning är att låta studenter mer eller mindre ingående och detaljerat - ibland skriftligt - studera och granska sökredskap. Det kan handla om avgiftsbelagda databaser eller sökmotorer, såsom Google, Scirus eller Yahoo!. Ibland föreslår jag att de ska jämföra ett par redskap.

I skenet av denna typ av inslag är det intressant att ta del av en granskande studie av Google Scholar,  som nyligen har publicerats i form av en krönika på Thomson Gale's webbplats. Det är professorn i biblioteks- och informationsvetenskap vid University of Hawaii, Peter Jasco, som formligen sågar Google Scolar längs med fotknölarna. Utöver det faktum att författaren insiktsfullt visar på en lång rad brister i sökredskapet, ger han också ett gott exempel på hur en studie av det här slaget kan utföras. Och även om han stundom hänger upp sig på detaljer, så delar jag den uppfattning som framkommer i krönikans avrundning:

I don't have the delusion that most users will care about any of the above. But librarians, other information professionals and scholars should be aware of the limitations of Google Scholar and not join the Google-for-president crowd by dispensing careless endorsements and hollow sound-bites for the press, faculty, students and staff.

Ola

Evidensbaserat biblioteksarbete

Evidensbaserat biblioteksarbete (EBB) kan (enkelt uttryckt) ses på två olika sätt: att använda evidens, (eller underlag), och att skapa evidens, (underlag). Att använda evidens kan ses som att den verksamhet man bedriver är grundad i, och inspirerad av, forskningsresultat. Att skapa evidens kan bestå i att man dokumenterar och presenterar den verksamhet man bedriver, (utifrån evidens).

Det kan handla om att försäkra sig om att den dagliga verksamheten, med alla dess stora och små inslag, i möjligaste mån är målstyrd och genomsyrad av frågan: varför gör jag så här?

En som övertygande talar för evidensbaserat biblioteksarbete, och då huvudsakligen i anslutning till bibliotekets pedagogiska funktion, är Ross Todd. I två ”research columns” publicerade i SCAN, ger Todd en lång rad exempel på hur EBB kan bedrivas. Utifrån ett skolbibliotekarieperspektiv vänder och vrider han på fenomenet och ger det därmed en rejäl genomlysning.

Todd, R.J. (2002). Evidence based practice: the sustainable future for teacher-librarians. SCAN. 21(1), 30-37

Todd, R.J. (2002). Evidence based practice II: getting into the action. SCAN. 21(2), 34-41

Vänliga hälsningar

Ola

Mer från Biblioteksdagarna

Den avslutande dagen på Biblioteksdagarna gick i väljandets tecken. Fem punkter som alla erbjöd fyra parallella seminarier att välja mellan stod på programmet. Själv inledde jag dagen med att lyssna till en inspirerande föreläsning av Per Frankelius, som talade utifrån rubriken Biblioteket som nod i kunskapssamhället. Det centrala budskapet i Frankelius framträdande var att information spelar roll för samhällelig och ekonomisk utveckling, stor roll; och att biblioteken i detta sammanhang har en väsentlig funktion att fylla. Informations- och kunskapsflödet måste bemästras. Vem ska göra detta om inte biblioteken?

Därefter var det min tur att hålla låda. I mitt föredrag, som i någon mån kan följas via den PowerPoint jag använde, drev jag ett antal teser. Bland annat att vi behöver vidga perspektiven då vi talar om informationskompetens, så att det inte bara blir en fråga för högre formell utbildning – informationskompetens behövs i så många fler sammanhang. Jag ville också belysa att biblioteken idag brottas med, och bör brottas med frågan om hur deras uppdrag ser ut; ska de vara utbildningsbibliotek med högt ställda pedagogiska ambitioner eller ska servicen med ledorden samla, ordna, tillhandahålla, vara ledstjärnan. Eller ska och kan dessa båda riktningar samsas med varandra? Min tredje tes var, enkelt uttryckt, att det är väsentligt att olika bibliotekstyper samarbetar. I mitt exempel visade jag på hur högskole- och folkbibliotek kan samarbeta kring utbildning i informationskompetens.

Om eftermiddagen deltog jag tillsammans med mina vänner i biblioteksföreningens specialgrupp för bibliotekspedagogik i seminariet Det pedagogiska bordet. Omkring 60 personer hade samlats för att prova på denna pedagogiska metod. Under de fyrtiofem minuter som seminariet varade delades deltagarna in i åtta diskussionsgrupper för att diskutera frågan hur kan vi lära av varandra? Här ska bara nämnas att de allra flesta som deltog var mycket positiva till metoden. En mer detaljerad redogörelse för tankarna bakom och hur man går till väga finns att tillgå i den bok jag tipsade om här i Feltänkt? igår.

Dagen och konferensen avslutades med Malin Öglands och David Herrons underhållande och insiktsfulla seminarium Det är mumien som är målet, för Farao! Med exempel på metoder som kan användas i arbete kring fackböcker för barn, samt för att öka förståelsen för vetenskaplig kommunikation och publicering på universitetsnivå visade föredragshållarna hur liknande pedagogiska strategier kan användas för varierande målgrupper.

Ola

Portaler och länklistor

På Biblist har idag Jan Szczepanski, Göteborgs universitetsbibliotek ett kritiskt inlägg om ämnesportalen RASK. Finns det portaler och länklistor som fungerar när man verkligen behöver? Fungerar de som stöd i det pedagogiska arbetet?

Malin Ögland

Tänk om...!

I samband med de nyligen timade Biblioteksdagarna gjordes det reklam för en skrift som inom kort ges ut av Svensk biblioteksförening. Det är föreningens specialgrupp för bibliotekspedagogik som ligger bakom skriften. Vad handlar den om? När kommer den ut? Hur gör man för att beställa den? Svaren på frågorna får du om du följer nedanstående länk:

Tänk om...! - pedagogiska metoder i biblioteket

Ola

Rapport från LILAC 4

Ett tema på LILAC var : Plagiarism and copyright issues: new technology, new problems? och en av keynote-talarna kring detta ämne var Jude Carroll. Jag tänkte inte skriva något om hennes paper utan om en metod hon använde som jag tyckte var fiffig. Precis i början av sitt föredrag bad hon oss att skriva ner en fråga vi hade kring plagiering och sen vika ihop lappen. Jag kände mig oppositionell just då och formulerade min fråga såhär: Vad är det som är så hotande med plagiering? (och hade väl alla småknattar i åtanke som ska "jobba undersökande" och "skriva med egna ord" om något som inte intresserar dem).

Jude Carroll fortsatte därefter sitt anförande och när hon var klar bad hon oss att titta på vår fråga. Hade vi fått svar? Jajamen!

Malin Ögland

SWOT-analys

SWOT-analys är en metod som kan användas för att identifiera en verksamhets "läge" i förhållande till omvärlden t.ex. (i fyra rutor skriver man Strength, Weakness, Opportunities, Threats och försöker sen i rutorna lista det som man upplever som styrkor och svagheter etc, läs t.ex. här http://www.quickmba.com/strategy/swot/)

Jag tänker mig att detta är en utmärkt metod om man vill genomföra ett utvecklingsarbete på biblioteket - man listar så att säga "nuläget"? Man listar också (synliggör) det som oroar med utvecklingsarbetet osv?

Det är mycket frågetecken i detta inlägg eftersom jag skulle vilja veta om någon har erfarenheter av denna metod? Bör man t.ex. genomföra analysen lite då och då eller bara i början eller i början och i slutet av utvecklingsarbetet?

Malin Ögland

Läsecirkel för lärare

I Håbo kommun har vi skolbibliotekarier och skolbibliotek på varje skola. Vad blir folkbibliotekets roll inför skolan i en sådan kommun? Kan man t.ex. tänka sig att skolbibliotekarierna jobbar lokalt gentemot elever och lärare och folkbiblioteket övergripande och gentemot lärare?

Från folkbiblioteket har vi inbjudit till en läsecirkel för lärare som undervisar elever från skolår 6 och uppåt. Syftet är att ge kännedom om nyare ungdomslitteratur samt idéer om hur man konkret kan använda böckerna i undervisningen. Cirkeln har tre träffar (november-mars).

Träff 1. Föreläsning av Gunilla Kindstrand som inspiration. Tre olika bokpaket delas ut om vardera 3 titlar.

Träff 2.
a) 30 min
Grupper om 3 personer. Alla berättar om böckerna i sitt bokpaket. Man har läst 3 böcker och får 6 böcker berättade för sig.

b) 45 min
3 stora grupper - de som läst samma böcker diskuterar hur man konkret kan använda böckerna tillsammans med eleverna.

c) 15 min
Redovisning av metoder och tips i storgrupp.
Nya bokpaket (3 st med 3 titlar vardera)

Träff 3.
Som träff 2 förutom att inget nytt bokpaket delas ut.

Lärarna får på detta sätt läsa 6 nya ungdomsböcker och får 12 till presenterade för sig. Inköpen ryms, i vårt fall, inom inköpsstödet från Kulturrådet. Har man inte denna möjlighet är kostnaden ändå låg; 300-400 kronor per person, men böckerna kommer ju sedan skolan eller skolbiblioteket till del.

Vår cirkel har 25 deltagare, det har varit lätt att planera och driva. Hittills har vi haft två träffar som varit väldigt lyckade. Möjligen kan jag tycka att man stannar för länge kvar vid innehållet och lämnar för lite tid åt att diskutera hur man kan använda boken konkret.

Vänliga hälsningar

Malin

Critical Friend?!

Ta med en "critical friend" när man undervisar och får feedback!

Bedömningskriterier (nog bra om man tänkar genom innebörden av dessa innan):

1. Interaktion
2. Framförande
3. Struktur
4. Innehåll
5. Effekt
6. Karakteristik av pedagogisk styl och personlighet
7. Variation

Efter undervisning får man en skriftlig sammanfattning - använd bedömningskriterier för att ge struktur. Bestäm tid (inom 48 timmar) för samtal angående undervisningen (cirka 45 mins). Belysa styrkor och svagheter.

Obs. konfidentiellt mellan undervisare och sin "critical friend".

Referens

Dahlgren, L. O. (2004). Critical Friends - a method for professional evaluation and development of medical educators. Karolinska Institutet's 7th Educational Congress, Stockholm, KUP.

Förstå fackböckers struktur?

I Håbo kommun har vi ett mål för informationskompetens för skolår 0-4 som lyder:
Fått förståelse för fackböckers struktur

Hur arbetar man konkret för att nå det målet?
I veckan hade vi (jag + grundskolebibliotekarierna) en workshop där vi prövade att ha en sorts boksamtal om en fackbok. Vi hade valt "Boken om mumier" av Philip Steele.

Samtalet bygger på att alla har ett ex av boken (eller att man jobbar parvis).
Förslag på arbetsgång:
1. Fråga om någon läst boken tidigare och vad de i så fall tyckte om den.
2. Titta på innehållsförteckningen.
Förklara sidhänvisningarna.
(I detta fall) Peka på Ordförklaringar och Register (skillnad register/innehållsförteckning)
Sedan
alt 1. Dela ut ett kapitel var. Be dem läsa. Skriva upp svåra ord - eller sånt som verkar svårt. Arbeta gärna två och två. Prata om vad de läst....Funkar det att läsa kapitlen ryckvis eller behöver man läsa från början för att förstå? Var det tydligt i vilken ordning man skulle läsa texterna på sidan?Är texten annorlunda om man jämför med berättelseböcker? Är det andra ord? Hänger bilderna ihop med texten? Behövs bilderna?
alt 2. Låt alla välja fritt vilket kapitel de vill läsa. Skriv upp svåra ord...

(Diskussion: Viktigt att inte tappa fokus på vad vi är ute efter - syftet med samtalet - inte låta samtalet flyta ut alltför mycket. Men samtidigt: inte styra för mycket så att lusten att läsa försvinner.)

Och sen? Låta dem låna boken om de vill? Ha andra böcker i samma ämne beredskap att låna ut? Ta upp boken om en vecka (2 veckor) igen och anknyta till vad de läst och ev. vad de läst i andra böcker? Kan man få in målet "Förstå vad källkritik innebär...att jämföra fakta i olika texter"

Vi beslutade att jobba vidare med denna metod. Varje skolbibliotekarie väljer en titel som den vill jobba med. Sedan prövar man med sin titel på så många sätt som möjligt.

Har någon annan jobbat på detta sätt och har erfarenheter/synpunkter på detta?

mvh
Malin Ögland

Metodavsnitt

Ett nytt försök. Alla är vi barn i början. När jag lämnade Stockholm efter det inspirerande mötet var jag uppfylld av tanken att försöka skriva något om det arbete med begreppskartor, som jag berättade om. Det har jag gjort nu. Jag vill gärna dela med mig av min text för att höra era synpunkter. Och så slog det mig: varför inte använda bloggen som kanal. Det ska ju gå att bifoga exempelvis word-dokument. Vi får se om det fungerar.

Det här inlägget bör väl rimligtvis tas bort innan vi sjösätter bloggen på riktigt, men då vet vi ju ytterligare lite om dess funktionalitet.

Har ni tid att komma med synpunkter blir jag glad.

Download pilerotavsnitt.doc

Vänliga hälsningar

Ola