Feltänkt?

"Lösryckt" undervisning

Jag har ställt mig tveksam till att undervisa elever i informationssökning i lösryckta sammanhang, alltså utanför kontexten av ett ämne eller ett projekt. Men i våras fick jag en fråga från en lärare som sällan efterfrågar samarbete med mig, så då gällde det att vara tillmötesgående i första hand. Hur skulle jag organisera undervisningen, när lärarens önskemål var att eleverna skulle bli "bättre på att söka på Internet"? Hon framhöll särskilt att hon tyckte att de saknade fantasi. Klassen (handelsprogrammet åk 1) höll just nu inte på med något särskilt projekt, utan eleverna behövde undervisning just i att söka, sa läraren.

Eftersom det har varit glest mellan inläggen på bloggen ett tag, tänkte jag passa på att berätta lite om vad jag rent konkret gjorde med klassen.

I mina förberedelser för att träffa klassen funderade jag en del över begreppet fantasi. När vi sedan sågs lät jag eleverna fundera över två frågor, till att börja med:

- När är jag bra på att söka information? När brukar jag lyckas med att hitta vad jag söker?
- När är det svårt att söka information? Har jag misslyckats någon gång?

Eleverna fick två tomma lappar där de fick skriva ner sina funderingar. Dessförinnan hade jag pratat lite om att man är bra på att söka i olika sammanhang, t ex när det gäller att ta reda på när bussen ska gå, om man åker buss varje dag.

Vi gick tillsammans igenom vad eleverna skrivit och jag skrev på tavlan:

Bra / lyckas
När man letar länge så lyckas man
Busstider
Historia
Resor
Kläder
Elektronik
Horoskop
Resor
Sport

Svårt / lyckas inte
Lagar & regler
Postens hemsida
Hantverk (lärarens förslag)
Administration

Vad var gemensamt för de olika spalterna? Jo, i "bra-spalten" fanns sådant eleverna kunde mycket om, var intresserade av eller hade läst mycket om i skolan, kom vi fram till. I "svårt-spalten" fanns sådana ämnen som man inte kunde mycket om.

Vi (eller mest jag) pratade en stund om att kunskapen runtomkring är viktig för att man ska lyckas riktigt bra när man söker. Kanske ska man läsa på lite mer i ämnet, kanske i läroboken, innan man sätter sig vid datorn? Kan det ibland vara lättare att hitta uppgifterna via en bok t ex? Kan man fråga sin lärare / bibliotekarie mer?

Eleverna fick sedan några övningsuppgifter som de skulle göra vid datorn. Det gick ganska mycket ut på att eleverna skulle få associera och använda sin fanasi för att lyckas med sina sökningar.

Tyvärr har jag inte gjort någon utvärdering av lektionen, så jag vet egentligen inte hur bra utfallet blev. Men jag tyckte i alla fall att jag lyckades få ett slags grepp om hur man kan lägga upp sådana här lite "lösryckta" lektioner, med informationskompetens och fantasi (som är en del av IK) i bakhuvudet.

/ Anna-Stina, gymnasiebibliotekarie i Bålsta

'Literacy' och 'Information Literacy'

Något man som gymnasiebibliotekarie får anledning att fundera över då och då är vilken roll man kan och bör ta när det gäller arbetet med elevernas läskunnighet. Alltså det lite bredare stora L:et, istället för IL, som vi så ofta pratar om. Några av oss arbetar inte uttalat med detta, andra är särskilt inriktade på arbete med framförallt skönlitteratur.

Hur kommer det sig att vi ser så olika på denna fråga? På grundskolebiblioteken och på folkbiblioteken finns en större självklarhet i att biblioteket tar en aktiv del när det gäller att inspirera till läsning och påverka människors läsvanor. Enligt min erfarenhet och mina "spaningar" minskar bibliotekariernas deltagande i läsutvecklingsarbetet i gymnasiet för att på högskolenivå bli än mer sällsynt. (Kan det stämma?)

En nyckel till att förstå detta kan vara de paradigm som råder inom det biblioteks- och informationsvetenskapliga området. Om man verkar mer inom det informationsvetenskapliga paradigmet ingår inte arbete med skönlitteratur på ett självklart sätt, medan det förhåller sig tvärtom om man anammat det biblioteksvetenskapliga perspektivet. (Jag fick ett litteraturtips av Jonas Fransson ang. detta: Marcia Bates, The invisible substrate of information science.)

Vi hör från många håll att läskunnigheten hos svenska barn och ungdomar sjunker. Ska vi inte på gymnasienivå arbeta mycket brett när det gäller IL, tänker jag. Är inte läskunnighet en förutsättning för IL? Hur tänker vi kring läskunnigheten när vi t ex arbetar med värdering av texter och källkritik? På vilka sätt arbetar vi med både fack- och skönlitteratur för att utveckla elevernas läsfärdigheter?

Jag har själv under flera år arbetat med läsutveckling i form av framförallt litteratursamtal med gymnasieelever. På min skola har några lärare bestämt sig för att minst en skönlitteratär text ska ingå i alla kurser, t o m i ett så "långsökt" ämne som konstruktion. Och det fungerar bra som ett sätt att bredda perspektiven och få ungdomarna att läsa.

Jag vill gärna höra om fler som arbetar med läsutveckling på olika sätt på utbildningsbiblioteken. Dela med er av inspiration och tips!

Anna-Stina Axelsson

BibTeach...

...är en dansk webbresurs med undertiteln "biblioteksundervisernes toolbox". I den text som beskriver projektet står följande att läsa:

I 2003 modtog Det nordjyske Landsbibliotek og Herning Centralbibliotek tilsagn om støtte til et projekt om indsamling af kursusmateriale, bearbejdning af dette samt om udarbejdelse af 10 færdige kursusmaterialer til brug for folkebibliotekernes undervisere. 

Besök BibTeach.

Ola

Kollegahandledning

Läser just nu en kurs på Lärarhögskolan i Stockholm som handlar om bl a kollegahandledning. Inom skolvärlden är detta sätt att stötta varandra i arbetslagen en etablerad metod för utveckling av verksamheten. När jag söker efter exempel i biblioteksvärlden är det mycket svårare att finna något! Att använda sig av "peer counseling, "peer tutoring" eller "peer coaching" verkar vara vanligast då bibliotekarier ska undervisa t ex lärare i informationssökning, eller då erfarna studenter handleder mindre erfarna i biblioteket. Kanske har jag letat för dåligt, men kollegahandlening verkar vara långt mycket vanligare i skolans värld.

Hur kommer det sig då att vi bibliotekarier inte på detta sätt tillvaratar gruppdynamiken när det gäller att utveckla och bearbeta det som sker i vårt dagliga värv, i t ex informationsdisken eller undervisningsrummet? Eller gör vi det, men under andra former? Eller talar vi inte så mycket om vad vi gör helt enkelt? Visst behöver vi också tala ut och få stöd av våra kollegor? *retoriska frågor*

Ett lästips från mig blir Per Lauvås, Kollegahandledning i skolan, 1997

Anna-Stina Axelsson, gymnasiebibliotekarie

Vilken hund är du?

Medan du funderar över din yrkesroll eller det professionella objektet kan du i alla fall komma fram till vilken hund du är! Gör testet här:

Kanske Biblioteksbladet sen publicerar "Hela listan"?

Malin

Vallhund vid första testet och Golden Retriever andra gången.

Yagoohoo!gle

Kanske mest en lustig teknisk bagatell, men vem vet: möjligen kan den användas i pedagogiskt syfte för att visa på hur sökmotorernas index skiljer sig åt. Döm själva, ta en titt på det som till och med den 1 juni går under benämningen Yagoohoo!gle, och därefter byter namn (och framförallt utseende) till jaguhugel eller Twingine.

Upphovsmannen heter Asgeir S. Nilsen och driver en blogg. Där kan ni läsa mer om hans arbete.

Ola

Att visa var eller hur?

Återigen pågår det en intressant diskussion på Skolbib-listan. Under rubriken Tankar från en bromskloss diskuteras projektet Fråga biblioteket. I ett av de senaste inläggen i den här debatten beskrivs huvudfrågan på det här viset, (av Berit Hedberg):

Detta är väl en fråga som vi alla brottas med , såväl på folk-som skolbibliotek. Vilken är vår främsta uppgift - att svara på frågor eller att visa vägar att gå för att hitta  till svaren. Hur viktigt är det för skolan att eleverna lär sig att hitta svaren "på egen hand"?

Samtidigt som jag läser detta får jag ögonen på en intressant artikel - via en annan ofta spännande lista, jESSE - med den lockande titeln In defence of stupid users. Artikeln, som är skriven av en Todd Miller och som jag menar har en viss om än avlägsen koppling till Skolbib-debatten, diskuterar bland annat utifrån skillnaden mellan Google och sökredskap framställda av bibliotek, vad informationsspecialisters primära uppgift är. Millers uppfattning är att Google ger användarna vad användarna frågar efter. Hans slutsats är:

The job of information professionals is not to make all users into information professionals. Our job is either to give them the right tools for the job or do the job for them.

Artikeln publicerades i Library Journal den 15 Mars, 2005.

Ola

Pippi på biblioteket

Från Information Literacy Weblog fick jag tips om denna sida som visar några marshmallow-pippi-fåglars forskningprojekt på ett bibliotek.

Om ni tyckte det var lite kul så kan jag rekommendera "Fyra hönor och en tupp" av Lena och Olof Landström.

Malin Ögland

Library science?

Det är inte en särskilt ny artikel och den är rätt korkad, men - tycker jag - det är ett rätt komiskt utfall. Frågan är: har verkligen biblioteks- och informationsvetenskap något med vetenskap att göra. Dåvarande biologistudenten Sonny Barari vet vad han tycker. Han skräder inte orden i artikeln:

Library Science degree: file that under 'stupid'. Daily Bruin Online, March, 2002

Ola

Library Girl

Jag inser att det kanske inte finns någon direkt koppling till pedagogik i det här inlägget, men jag har svårt för att undanhålla er ett stycke tonsatt film så här om fredagseftermiddagen. Från Norge kommer

Library Girl

Uppsnappat via e-klumme

Ola ;)

Bemannade skolbibliotek ger mer kunskap för pengarna?

"Få lyfter fram skolbibliotekarien och det stora stöd ett fungerande skolbibliotek kan vara för den enskilda eleven." - Så skriver Niclas Lindberg i en debattartikel som finns publicerad på Svensk Biblioteksförenings hemsida. Visst är det så att ett skolbibliotek kan vara ett stöd för många elever. Tyvärr finns det få belägg för att bemannade skolbibliotek leder till ökad måluppfyllelse för skolan. Ännu återstår mycket utvecklingsarbete - läs t.ex. Textflytt och sökslump - och jag undrar om det verkligen är bra att vi ska lasta skolbiblioteken med det stora ansvaret att "ge mer kunskap för pengarna"?

Malin Ögland

Call for papers

Som väl de flesta har noterat så är Oslo värd för årets stora IFLA-konferens – World Library and Information Congress: 71st IFLA General Conference and Council "Libraries - A voyage of discovery".

Nu börjar det droppa in call for papers som kan vara av intresse för Feltänkts läsare. De jag har nåtts av såhär långt är Diskussionsgruppen för E-learning som söker efter bidrag på följande teman:

Financial aspects of e-learning

Copyright issues in e-learning

The 5C's - Connectivity, Content, Capability, Conservation, Collaboration

Läs mer på IFLAs webbsida för diskussionsgruppen för E-learning.

Även Library Theory and Research and the Section for Education and Training har formulerat teman för sina önskemål:

The relationship between library and information science research and the professional practice

The research methodology component in library and information science education

Cultural differences and diversities: Implications for internationalcooperation in LIS - research.

Läs mer på webbsidan för Library Theory and Research and the Section for Education and Training.

Vänliga hälsningar

Ola

Informationssökning på webben

Hej!

För en dryg vecka sedan höll Sylvia Edwards en workshop i Stockholm under rubriken "Using identified university student experiences, can we better understand library clients needs?".

Sylvia beskrev innehållet i sin workshop på följande vis:

"This workshop will outline the research findings in brief exploring the essential differences between four categories of variation in university student experiences of information searching; by outlining each category’s structure of awareness. Participants will then be able to explore the issues the research has revealed in their own work environments.

Today web-based information searching is fast becoming a critical capability for life. But what are people experiencing when they search the Internet? Ongoing research to understand the variation in university students’ searching experiences has been the first step. On the basis of university student perceptions we are challenged to find activities that may bring about the ways of experiencing searching that we want our library clients to engage in."

Den presentation Sylvia inledde workshopen med finns nu tillgänglig:

Web-based searching

Vänliga hälsningar

Ola

Datorbokningar pedagogiskt?

Tillgängliga datorer är en förutsättning för att kunna arbeta pedagogiskt med bibliotekets elektroniska resurser.
Hur pedagogiskt är det då att alla publika datorer är bokningsbara?
Många bibliotek har bokningssystem för sina publika datorer och bibliotekarier brukar uttrycka sin förtjusning över detta. Men vad betyder det? Om jag kommer till biblioteket och vill söka information ur databaser eller andra källor på Internet hänvisas jag till att boka en timme eller halv - kanske måste jag vänta ett bra tag eftersom alla datorer är fullbokade. Enda alternativet är att en bibliotekarie söker åt mig (i bästa fall med mig) från sin arbetsdator.

Om jag istället kommer till biblioteket för att söka i, låt säga Nationalencyklopedin, behöver jag inte boka en särskild tid, som dessutom tar tvärt slut - oavsett om jag är klar med min uppgift eller ej. Jag tror inte att någon bibliotekarie skulle tycka att det vore rimligt.

Hur ser vi då på den information som finns via datorerna? Ska inte den vara tillgänglig på samma sätt som den i pappersform? Vi vill ju att våra användare ska hitta till alla kataloger, databaser och annat som vi lagt möda och pengar på. Fortsätter vi att se datoranvändning som att chatta, maila, surfa, betala räkningar o s v så stannar det kanske där också.

Dedikerade datorer då? Jovisst, har man gott om dem kan man ha datorer för ordbehandling och kommunikation, men olika datorer för olika databaser och kataloger blir ju konstigt om man måste byta dator, bara för att man vill söka i olika databaser, när man arbetar med en och samma uppgift.

Våra elektroniska resurser måste ingå naturligt i informationssökningen och vara tillgängliga på samma sätt som andra medier.

mvh
Britta Särnmark

Ätande mumier

Häromdagen hade vi, skolbibliotekarierna och jag, en workshop där vi prövade att ha en sorts boksamtal med en fackbok. Vår bok var "Boken om mumier" av Steele. I denna bok finns en textsnutt som jag måste delge er:
"Den sista måltiden
Forskare kan undersöka magsäcken och tarmarna på en mumie för att ta reda på vad den åt, just innan den dog."

mvh
Malin Ögland

Workshop i Stockholm

Hej igen!

Ja, jag försökte alldeles nyss att göra ett inlägg, men jag har än sål änge inte sett skymten av det. Nu gör jag ett nytt försök.

Jag vill minnas att jag berättade om att en spännande workshop ska gå av stapeln i Stockholm i november. Då, när jag nämnde det, var det inte definitivt spikat. Det är det nu.

Blir ni nyfikna, kan ni få veta mera genom att följa den här länken:

http://www.tls.se/kurser/kurser_info.lasso?id=K1303

(Det gick inte att infoga en länk just nu, så ni får klippa och klistra istället för att klicka)

Vänliga hälsningar

Ola