Feltänkt?

Pedagogiska biblioteket?

Jag har en fundering ang. Kategorier i bloggen:

Häromdagen var jag med om ett s.k. Pedagogiskt ögonblick.... det var i all anspråkslöshet när jag hade ett vanligt informationspass och jag släntrade bort till barnavdelningen där en dagisgrupp la pussel, bläddrade i böckerna och fröknarna plockade ihop böcker och jag frågade:
- Hittar ni vad ni behöver eller vill ni ha hjälp?
- Nej då, tack, vi hittar, men vi skulle behöva ha böcker om hur man målar med små barn.

Var inte det "att behöva hjälp"?
"Hittar" betyder att man ser var böckerna (i vid bemärkelse) finns?

Detta Ögonblick är förstås inget banbrytande exempel på Metod (vi borde väl alltid gå fram till våra besökare och fråga...) och kanske inte heller Ditt och Datt (eller?) och förmodligen inte heller Informationskompetens - utan ett slags Ögonblick när jag funderade över vad ett Pedagogiskt bibliotek är och vad det betyder för min dagliga gärning. Ska sådana Ögonblick överhuvudtaget vara med på denna blogg?

På samma sätt undrar jag över om Brittas utmärkta inlägg verkligen ska ligga under Ditt och Datt - det Britta skriver är ju en verkligt het fråga som speglar dels vår syn på digital information och vår (brist på) pedagogsik insikt?
Jag tycker helt enkelt att det saknas en (två?) Kategori, men jag kan inte hitta lämplig rubrik för den/dem.
Pedagogiska ögonblick
Det pedagogsika biblioteket?

mvh
Malin Ögland

Call for papers

Den 4-6 april nästa år arrangeras LILAC 2005: Librarians' Information Literacy Annual Conference. Konferensen som äger rum i London är ett samarrangemang mellan ASSIGN (Aslib Social Science Group and Network) och Information Literacy Sub-group of CSG - CILIP.

Konferensens teman är:

Collaboration within HE with academic staff
Plagiarism and copyright issues: new technology, new problems?
School librarians and key skills
Information literacy and e-learning
Widening participation: the role of the librarian
Research in information literacy

Vill man bidra med ett paper ska man skicka in ett abstract på 300 ord senast den 17 december i år. Det kan man göra från nedanstående sida, (där hittar man även länkar till preliminärt program och anmälningsformulär):

http://lttg.lse.ac.uk/LILAC/default.asp

Vänliga hälsningar

Ola

Datorbokningar pedagogiskt?

Tillgängliga datorer är en förutsättning för att kunna arbeta pedagogiskt med bibliotekets elektroniska resurser.
Hur pedagogiskt är det då att alla publika datorer är bokningsbara?
Många bibliotek har bokningssystem för sina publika datorer och bibliotekarier brukar uttrycka sin förtjusning över detta. Men vad betyder det? Om jag kommer till biblioteket och vill söka information ur databaser eller andra källor på Internet hänvisas jag till att boka en timme eller halv - kanske måste jag vänta ett bra tag eftersom alla datorer är fullbokade. Enda alternativet är att en bibliotekarie söker åt mig (i bästa fall med mig) från sin arbetsdator.

Om jag istället kommer till biblioteket för att söka i, låt säga Nationalencyklopedin, behöver jag inte boka en särskild tid, som dessutom tar tvärt slut - oavsett om jag är klar med min uppgift eller ej. Jag tror inte att någon bibliotekarie skulle tycka att det vore rimligt.

Hur ser vi då på den information som finns via datorerna? Ska inte den vara tillgänglig på samma sätt som den i pappersform? Vi vill ju att våra användare ska hitta till alla kataloger, databaser och annat som vi lagt möda och pengar på. Fortsätter vi att se datoranvändning som att chatta, maila, surfa, betala räkningar o s v så stannar det kanske där också.

Dedikerade datorer då? Jovisst, har man gott om dem kan man ha datorer för ordbehandling och kommunikation, men olika datorer för olika databaser och kataloger blir ju konstigt om man måste byta dator, bara för att man vill söka i olika databaser, när man arbetar med en och samma uppgift.

Våra elektroniska resurser måste ingå naturligt i informationssökningen och vara tillgängliga på samma sätt som andra medier.

mvh
Britta Särnmark

Förstå fackböckers struktur?

I Håbo kommun har vi ett mål för informationskompetens för skolår 0-4 som lyder:
Fått förståelse för fackböckers struktur

Hur arbetar man konkret för att nå det målet?
I veckan hade vi (jag + grundskolebibliotekarierna) en workshop där vi prövade att ha en sorts boksamtal om en fackbok. Vi hade valt "Boken om mumier" av Philip Steele.

Samtalet bygger på att alla har ett ex av boken (eller att man jobbar parvis).
Förslag på arbetsgång:
1. Fråga om någon läst boken tidigare och vad de i så fall tyckte om den.
2. Titta på innehållsförteckningen.
Förklara sidhänvisningarna.
(I detta fall) Peka på Ordförklaringar och Register (skillnad register/innehållsförteckning)
Sedan
alt 1. Dela ut ett kapitel var. Be dem läsa. Skriva upp svåra ord - eller sånt som verkar svårt. Arbeta gärna två och två. Prata om vad de läst....Funkar det att läsa kapitlen ryckvis eller behöver man läsa från början för att förstå? Var det tydligt i vilken ordning man skulle läsa texterna på sidan?Är texten annorlunda om man jämför med berättelseböcker? Är det andra ord? Hänger bilderna ihop med texten? Behövs bilderna?
alt 2. Låt alla välja fritt vilket kapitel de vill läsa. Skriv upp svåra ord...

(Diskussion: Viktigt att inte tappa fokus på vad vi är ute efter - syftet med samtalet - inte låta samtalet flyta ut alltför mycket. Men samtidigt: inte styra för mycket så att lusten att läsa försvinner.)

Och sen? Låta dem låna boken om de vill? Ha andra böcker i samma ämne beredskap att låna ut? Ta upp boken om en vecka (2 veckor) igen och anknyta till vad de läst och ev. vad de läst i andra böcker? Kan man få in målet "Förstå vad källkritik innebär...att jämföra fakta i olika texter"

Vi beslutade att jobba vidare med denna metod. Varje skolbibliotekarie väljer en titel som den vill jobba med. Sedan prövar man med sin titel på så många sätt som möjligt.

Har någon annan jobbat på detta sätt och har erfarenheter/synpunkter på detta?

mvh
Malin Ögland

Ätande mumier

Häromdagen hade vi, skolbibliotekarierna och jag, en workshop där vi prövade att ha en sorts boksamtal med en fackbok. Vår bok var "Boken om mumier" av Steele. I denna bok finns en textsnutt som jag måste delge er:
"Den sista måltiden
Forskare kan undersöka magsäcken och tarmarna på en mumie för att ta reda på vad den åt, just innan den dog."

mvh
Malin Ögland

Metodavsnitt

Ett nytt försök. Alla är vi barn i början. När jag lämnade Stockholm efter det inspirerande mötet var jag uppfylld av tanken att försöka skriva något om det arbete med begreppskartor, som jag berättade om. Det har jag gjort nu. Jag vill gärna dela med mig av min text för att höra era synpunkter. Och så slog det mig: varför inte använda bloggen som kanal. Det ska ju gå att bifoga exempelvis word-dokument. Vi får se om det fungerar.

Det här inlägget bör väl rimligtvis tas bort innan vi sjösätter bloggen på riktigt, men då vet vi ju ytterligare lite om dess funktionalitet.

Har ni tid att komma med synpunkter blir jag glad.

Download pilerotavsnitt.doc

Vänliga hälsningar

Ola

Workshop i Stockholm

Hej igen!

Ja, jag försökte alldeles nyss att göra ett inlägg, men jag har än sål änge inte sett skymten av det. Nu gör jag ett nytt försök.

Jag vill minnas att jag berättade om att en spännande workshop ska gå av stapeln i Stockholm i november. Då, när jag nämnde det, var det inte definitivt spikat. Det är det nu.

Blir ni nyfikna, kan ni få veta mera genom att följa den här länken:

http://www.tls.se/kurser/kurser_info.lasso?id=K1303

(Det gick inte att infoga en länk just nu, så ni får klippa och klistra istället för att klicka)

Vänliga hälsningar

Ola