« Folkbibliotek och vuxnas lärande | Main | Pre- och posttest »
Informationskompetenskritik
För en tid sedan orsakade en amerikansk skribent en viss uppståndelse med en artikel, som bland annat här i Feltänkt gick under benämningen brandfackla mot informationskompetens. Själv tycker jag att Stanley Wilders artikel, Information literacy makes all the wrong assumptions, utgick från en uppfattning av IK som jag inte riktigt kan förlika mig med, och därför till stor del sköt brevid målet.
Jag skulle istället vilja lyfta fram en annan artikel, som i mina ögon kritiserar IK-begreppet på ett särdeles spännande sätt utifrån ett kunskapsteoretiskt perspektiv. Tyvärr är artikeln inte fritt tillgänglig via webben, men de av er som har tillgång till EBSCOs databas Academic Search Elite kan söka fram den där.
Referens:
Kapitzke, C. (2003). Information literacy: a positivist epistemology and a politics of outformation. Educational theory. 53(1), 37-53
Vänliga hälsningar
Ola
Posted by Ola Pilerot on februari 15, 2005 | Permalink
Comments
Kommentar till Kapitzkes sätt att se på begreppet Information litercy.
Jag har tittat på Kapitzkes artikel och finner den ganska provocerande, det skulle vara intressant att få veta hur andra uppfattat den.
I sin artikel kritiserar Kapitzke begreppet information literacy från en poststrukturalistisk eller postmoderna ståndpunkt. Han menar att så som begreppet används finns det implicit en positivistisk kunskapssyn och dessutom ett normerande synsätt, dvs att viss information har högre kvalitet, är mer sann än annan information. Han menar också att författarbegreppet är alltför statiskt, kunskap bör inte tillskrivas en bestämd person utan kan betraktas som gemensam.
Följderna av det synsätt som Kapitzke förespråkar blir att kunskap relativiseras och ses som gruppspecifik, alla subgrupper i samhället har rätt till sina sanningar, ingen ska säga att den har mer rätt än någon annan osv. Personer som hävdar ståndpunkten att det faktiskt finns bättre och sämre information, sanna och falska påstående avfärdas med att de intar en ålderdomlig attityd som härstammar från upplysningstiden.
Beträffande författarskapen skulle man enligt Kapitzke kunna acceptera klipp- och klistra metoden, eftersom ju författarskapet är helt irrelevant, kunskapen är ändå gemensam egendom.
I sin genomgång av begreppet Information literacy hänvisar han till en artikel av Christine Bruce, dock utan att redovisa att hon intar en betydligt öppnare hållning än han tillskriver forskare inom detta fält. Hennes poäng har ju hela tiden varit att se en variation av uppfattningar. Den intresserade bör läsa hennes ”Information literacy research : dimensions of the emerging collective consciousness”, som finns tillgänglig på Internet.
Posted by: Eva-Maria Flöög | 23 feb 2005 10.29.20
P.S. Jag kollade upp Cushla Kaptizke efter att jag skirvit ovanstående, och det är en kvinna, så det borde stå hon i stället för han.
D.S
Posted by: Eva-Maria Flöög | 23 feb 2005 10.54.09
Hej Eva-Maria och andra!
Jag kunde inte avhålla mig från att göra en kommentar till den kommentar som Eva-Maria gjorde med anledning av Kapitzkes artikel. Den blev dock en aning lång, så jag ger er en länk till den istället för att klistra in allt här.
Se: http://www.his.se/upload/Biblioteket/floog.pdf
Vänliga hälsningar
Ola
Posted by: Ola | 25 feb 2005 11.29.24
Hej igen, jag tackar för ett stimulerande svar av Ola. I likhet med dig så måste jag ta lite plats för det jag vill säga, så de som är intresserade kan väl titta på http://www.adm.hb.se/~emf/Kapitzke.htm
Eva-Maria
Posted by: Eva-Maria Flöög | 28 feb 2005 12.35.10
The comments to this entry are closed.