Feltänkt?

Källkritik - vadå?

I en artikel i DIK-forum, "Kritiska perspektiv på nätet" (nr 3 2005), skriver Fredrik Blomstrand om olika sätt att uppfatta vad källkritik är, och olika modeller för att undervisa om detta. En av modellerna kallar han "skolbibliotekariemodellen" och den andra "det mediekritiska perspektivet" (notera skillnaden perspektiv / modell). I skolbibliotekariemodellen utgår undervisningen ofta från någon typ av lathund, som tar upp frågor som upphov, aktualitet, fakta / värderingar, osv. Blomstrand ifrågasätter om detta verkligen räcker för att utöva källkritik. I ett mediekritiskt perspektiv menar han att det är viktigt att sätta informationen i ett större sammanhang, där (internationell) politik, ekononomi, sociala förhållanden, avgör vad som kan produceras och när. Denna, för bibliotekarier(?), utvidgade syn på vad källkritik är, skriver t ex även Cushla Kapitzke om i en i detta forum omdebatterad artikel. Information Literacy blir Meta Literacy?

Jag är själv nyfiken på hur våra gymnasieelever uppfattar källkritik. Hur mycket tar de till sig av den undervisning de får? Vilken bild har de fått av vad källkritik är? För att ta reda på detta granskade jag ett antal arbeten som gjordes i våras av elever på samhällsprogrammet på min skola. Arbetena, inom ämnet naturkunskap, skulle enligt lärarens instruktioner innehålla ett separat avsnitt om källkritik. Jag kunde se att eleverna uppfattar en källa som trovärdig om...

• webbplatsen verkar välgjord
• adressen har toppdomänen .se
• Nationalencyklopedien är alltid tillförlitlig i sig
• läroboken är alltid tillförlitlig i sig
• det inte är en privat hemsida
• det är en stor dagstidning, men inte om det är en kvällstidning
• läraren har sagt att källan är bra
• webbsidan innehåller kontaktinformation
• bokens tryckår är ganska nytt

Man skulle faktiskt kunna sitta och "bocka av" elevernas kriterier på just en sådan lathund som Blomstrand skriver om. Väldigt få av eleverna har egentligen förstått vad källkritik innebär, insåg jag efter genomläsningen. Gör vi dem en otjänst genom våra "lathundar"? Ska vi istället arbeta mer med resonemang och diskussioner? Vår undervisning är beroende av hur vi uppfattar vad informationskompetens är. Vet vi som skolbibliotekarier själva vad vi menar?

Anna-Stina Axelsson, gymnasiebibliotekarie

IK-debatt

Den femte april i år gick en debatt, under rubriken Thematic Debate on Information Literacy, av stapeln i Paris, arrangerad av UNESCO. Sedan dess har det stått på UNESCOS webb om information literacy att de tio papers som presenterades av debattdeltagarna snart ska finnas tillgängliga på webben. Nu, snart tre månader senare, har det ännu inte dykt upp några papers, men väl en kort rapport.

Ola

Granska sökredskap

Ett inslag som ibland förekommer i min undervisning är att låta studenter mer eller mindre ingående och detaljerat - ibland skriftligt - studera och granska sökredskap. Det kan handla om avgiftsbelagda databaser eller sökmotorer, såsom Google, Scirus eller Yahoo!. Ibland föreslår jag att de ska jämföra ett par redskap.

I skenet av denna typ av inslag är det intressant att ta del av en granskande studie av Google Scholar,  som nyligen har publicerats i form av en krönika på Thomson Gale's webbplats. Det är professorn i biblioteks- och informationsvetenskap vid University of Hawaii, Peter Jasco, som formligen sågar Google Scolar längs med fotknölarna. Utöver det faktum att författaren insiktsfullt visar på en lång rad brister i sökredskapet, ger han också ett gott exempel på hur en studie av det här slaget kan utföras. Och även om han stundom hänger upp sig på detaljer, så delar jag den uppfattning som framkommer i krönikans avrundning:

I don't have the delusion that most users will care about any of the above. But librarians, other information professionals and scholars should be aware of the limitations of Google Scholar and not join the Google-for-president crowd by dispensing careless endorsements and hollow sound-bites for the press, faculty, students and staff.

Ola

Fransk infokompblogg

Det är väl utan tvekan så att det finns en slagsida åt engelsspråkig information, utöver svenskt och nordiskt naturligtvis, när det gäller det vi läser om bibliotek, lärande och pedagogik, informationskompetens etc. Det har ju sina naturliga skäl, givetvis. Men alltid finns det väl någon som finner sig till rätta i franskan. För dig (er) vill jag tipsa om en fransk blogg om informationskompetens, nämligen:

FORMIST informations
le blog francophone sur la maîtrise de l'information / a french blog on information literacy

Ola

Serendipitet II

Jag har tidigare skrivit här i Feltänkt? om det som vissa, med ett engelskt ord, kallar serendipity, det vill säga (enkelt uttryckt) att man hittar användbar information av en händelse i samband med att man egentligen letar efter något annat. Ett klassiskt exempel är då man letar efter en bok i bokhyllan men i själva verket på vägen dit hittar något annat, som man är intresserad av. Denna företeelse kan även gå under benämningen Information encountering. En som har skrivit en hel del om detta är Sanda Erdelez. En intressant text av henne, som väl beskriver vad information encountering handlar om, kommer ni till om ni följer nedanstående länk:

Erdelez, S. (1999) Information encountering: It's more than just bumping into information. Bulletin of the American Society of Information Science, 25(3)

Vänliga hälsningar

Ola

Rapport om informationskompetens

Birgitta Hansson, förste bibliotekarie vid Örebro Universitet har tillsammans med universitetslektor Olle Rimsten skrivit en rapport om det arbete de har varit engagerade i sedan hösten 2004. Rappporten, vars titel är "Someone else´s job", handlar om hur § 9 i högskolelagens första kapitel tolkas och tillämpas vid svenska universitet och högskolor.

Läs rapporten

Ola

Pedagogiskt Bord på Biblioteksdagarna

 

Fårö, april 2005

Hur lär vi av varandra, vad är dagligt lärande? var den frågeställning som vi i ca 9 grupper reflekterande kring under ett seminarium på Biblioteksdagarna. Här är mitt försök till sammanställning av gruppernas diskussioner:

Miljön påverkar - i en kreativ miljö ökar lärandet men man måste också känna trygghet i miljön. Är man trygg vågar man mer. T.ex. vågar man både be om kritik och ge kritik. Öppenhet kan leda till att man gör sakar tillsammans och att vi på så sätt lyfter varandra. En grupp tyckte det var viktigt att också definiera vad vi menade med "varandra". Lärandet ingår i vår yrkesroll och vi måste dela med oss av den. För att få ett dagligt lärande måste man prata och reflektera och prata. Åldersblandning i arbetsgrupperna stimulerar till lärande. Att byta arbetsuppgifter leder till effektivt lärande.

Omvärldsbevakning är en del av vårt lärande som vi behöver i vårt möte med kunder. Ledaren är viktig för att bidra med struktur, annars är det lätt att man drabbas av informationströtthet. Vi behöver också lära oss mer om våra kunder och reflektera över vad kunden egentligen ber om, utvärdera samtalen med kunderna.

Om själva metoden sades följande:

• samtalet är viktigt
• metoden bra för reflekterande samtal
• bra att fokusera på en fråga - ger effektivitet
• nyttigt att tänka på de här frågorna
• bra instruktion till samtalsledaren
• aktiverande metod
• delaktighet är positivt

Malin Ögland

Vad är informationskompetens?

Jag har just avslutat en uppdragsutbildning med en grupp från en utvecklingsavdelning på ett stort företag. Inte sällan då jag är involverad i kurser som omfattar flera undervisningstillfällen brukar jag försöka engagera deltagarna i att göra en karta över begreppet informationskompetens. Min uppfattning är att det är ett synnerligen komplext och mångfacetterat begrepp, som spänner över ett stort innehåll. För att försöka visa på det sammanhang en informationssökande och -användande person befinner sig i, och för att försöka visa på en del av de aspekter som är värda att beakta, har jag ibland använt mig av följande bild.

Den karta som tog form i slutet av ovannämnda kurs visade sig bli intressant, tycker jag. Den visar, enligt min uppfattning, med all önskvärd tydlighet att informationskompetens kan uppfattas som en kompetens som tarvar en lång rad olika kvalitéer. Ta er en titt, så får ni se. Kom gärna med kommentarer.

Vänliga hälsningar

Ola

Australienbesök

Måndagen den 22 augusti håller Judy Peacock ett seminarium på Örebro universitet om informationskompetens inom högre utbildning i Australien. Judy är koordinator för informationskompetens vid Queensland University of Technology i Brisbane. Läs mer om seminariet på Örebro universitetsbiblioteks webbplats.

Ola

Konferensbidrag i fulltext

Om Librarians Information Literacy Annual Conference (Lilac) 2005, som gick av stapeln i London i början av april, har det skrivits om här i Feltänkt? tidigare. Nu finns de papers som presenterades under konferensen tillgängliga i fulltext. Besök Lilac:s webbplats.

Ola