« Creating Knowledge IV | Main | Nytt nummer av BBL »

IK-konferens i Bålsta II

Skolan_liten Som en fortsättning på Olas inlägg från konferensen den 25 november i Bålsta, vill jag ge en sammanfattning av eftermiddagens pedagogiska bord. Tanken var att utifrån förmiddagens föreläsningar knyta ihop teori och praktik genom diskussioner, tillsammans med sina egna kollegor och nya bekantskaper. Det här är ett mycket summariskt sammandrag av diskussionsgruppernas anteckningar.

Några olika samtalsteman utkristalliserade sig. Ett av dessa teman handlade om att äga problemet gemensamt och att utveckla kunskap tillsammans i de olika yrkesgrupperna. Ett exempel är betydelsen av en gemensam förståelse av begreppet informationskompetens, att ha ett språk som delas av både bibliotekarier och lärare. För att lyckas med detta kan vi skapa nätverk på skolan, där diskussioner om undervisningen kan föras. Där kan den kunskapssyn som ligger till grund för läroplanen och definitionen av informationskompetens bli tydlig.

Ett annat tema handlade om ansvar. Vems ansvar är det att föra in informationskompetens i undervisningen? Många kom fram till att både lärare, bibliotekarier och skolledning har ett ansvar. Men skolledningen har ett särskilt ansvar för att ge grupper eller individer i uppdrag att samarbeta. Kognitiv auktoritet var ett begrepp som Ola Pilerot gav oss. Detta kan rektorerna få genom att visa sin auktoritet i handling, vilket också ger ett tydligt ledarskap.

Kompetensutveckling behövs menade många, vilket blir det tredje temat. Alla behöver dock inte ”kunna allt”. Att tillsammans diskutera det gemensamt ägda problemet kan vara en del i detta (se det första temat). Mer kunskaper i handledning av elever behövs hos både lärare och bibliotekarier. I lärarutbildningen såväl som i bibliotekarieutbildningen borde undervisningen kring informationskompetens i skolan utökas.

Några talade om marknadsföring, ett fjärde tema. ”Den som saknar kunskap saknar den sällan”. Om det är så behöver framförallt bibliotekarier bli bättre på att marknadsföra sig själva och sin kompetens i skolan. Detta kan ske genom att man arbetar evidensbaserat, d v s visar på vad man gjort och vilka resultat det har lett till. Då behöver man också bli bättre på att utvärdera det man gör. Marknadsföring handlar om att förbereda sig och att vänta in ”rätt” tillfälle.

Det femte temat är pedagogiska metoder. Hur gör vi med eleverna när det gäller informationskompetens? Kunskapsprocessen kan t ex diskuteras med eleverna. Att arbeta med informationskompetens handlar främst om arbetssätt och synen på vad som är kunskap. Vi kan välja olika vägar, och anknyta till sådant som eleverna redan har ett intresse och en förståelse för, t ex göra egna CSI (Crime Scene Investigation)-undersökningar. Språkutveckling och läs- och skrivfärdigheter kan också kopplas till informationskompetens, och man kan arbeta med båda delarna redan från förskolan.

Denna konferens fokuserade inte pedagogiska metoder, men vi förstod att det fanns önskemål om mer fortbildning kring just detta. Kanske kan det vara något för kommande konferenser?

Anette Holmqvist från Myndigheten för skolutveckling har skrivit ett fint reportage från konferensen.

Posted by Anna-Stina Axelsson on november 30, 2005 | Permalink

Comments

Ett tillägg: Frågan för dagen var "Hur kan vi arbeta med informationskompetens i gymnasieskolan?"

Posted by: Anna-Stina | 1 dec 2005 09.22.54

The comments to this entry are closed.