Gymnasieelevers användning av Internet

I dagarna offentliggjordes en ny undersökning utförd av Kooperativa Institutet, Svenska gymnasieelevers användning av internet i skolarbetet (2005-03-20).
Kooperativa Institutet, KOOPi, har gjort muntliga intervjuer med 102 elever om hur de använder Internet i skolarbetet. Eleverna går på tre skolor i Stockholmsområdet; Huddinge gymnasium, Huddinge, Åva Gymnasium, Täby, S:t Eriks Gymnasium, Stockholm. Utifrån undersökningens relativt låga svarsantal och begränsade upptagningsområde, kanske resultaten bör tolkas med viss reservation, men det är svårt att inte reagera alls.

I undersökningen framgår att endast en tredjedel av eleverna uppger att de brukar kontrollera vem som står bakom informationen på en webbplats. Lika många har uppgett att de inte tycker att det är viktigt vem som står bakom informationen. Vidare uppger närmare hälften av eleverna att de inte fått några riktlinjer av sina lärare för hur de kritiskt ska granska information på internet och ungefär lika många tycker att skolan inte gör tillräckligt för att hjälpa eleverna att kritiskt granska information på internet.

Det i undersökningen som slår mig är hur ojämn fördelningen är mellan det antal elever som har fått riktlinjer för hur Internet ska användas i skolarbetet och de som inte har fått samma vägledning. Det är ungefär hälften hälften, vilket visar på en odemokratisk fördelning när det gäller elevernas möjligheter att utveckla sin informationskompetens under gymnasieskolan.

Undersökningens resultat kan inte enbart tolkas som kritik mot gymnasieskolan, även grundskolan måste ta till sig detta minst lika mycket. Det är i grundskolan som grunden till ett självständigt kunskapssökande läggs. Eleverna måste få möjlighet och ledning att utveckla sitt källkritiska tänkande och sina kunskaper i informationssökning i grundskolan, eftersom detta är kompetenser som de behöver inför sina gymnasiestudier. Att En av tre elever tycker att det är oviktigt vem som står bakom informationen på en webbplats när de går gymnasiet, tyder på en källkritisk omedvetenhet som vi som arbetar i grundskolan måste ta på allvar.

Även om undersökningens resultat bara till viss del motsvarar verkligheten, så kanske de visar på behovet av att tydliga riktliner för hur skolan bör arbeta medvetet med undervisning i källkritik, riktas direkt mot skolan från högre nivå. Både för gymnasie- och grundskolor.
Anna-Stina skriver i sitt inlägg Informationskompetens och infärgning om Gymnasieskolan 2007 och att programmålen innehåller en hel del förordningar som berör informationskompetens. Förhoppningsvis kommer de kriterier som går igenom för Gymnasieskolan 2007, som ställer krav på elevernas informationskompetens och källkritiska kunskaper, få tillräckligt med genomslag i skol- och kursplaner för att påverka även grundskolans stadier.

Hanna Johansson, skolbibliotekarie på en 6-9 skola i Haninge