Feltänkt?

Gymnasieelevers användning av Internet

I dagarna offentliggjordes en ny undersökning utförd av Kooperativa Institutet, Svenska gymnasieelevers användning av internet i skolarbetet (2005-03-20).
Kooperativa Institutet, KOOPi, har gjort muntliga intervjuer med 102 elever om hur de använder Internet i skolarbetet. Eleverna går på tre skolor i Stockholmsområdet; Huddinge gymnasium, Huddinge, Åva Gymnasium, Täby, S:t Eriks Gymnasium, Stockholm. Utifrån undersökningens relativt låga svarsantal och begränsade upptagningsområde, kanske resultaten bör tolkas med viss reservation, men det är svårt att inte reagera alls.

I undersökningen framgår att endast en tredjedel av eleverna uppger att de brukar kontrollera vem som står bakom informationen på en webbplats. Lika många har uppgett att de inte tycker att det är viktigt vem som står bakom informationen. Vidare uppger närmare hälften av eleverna att de inte fått några riktlinjer av sina lärare för hur de kritiskt ska granska information på internet och ungefär lika många tycker att skolan inte gör tillräckligt för att hjälpa eleverna att kritiskt granska information på internet.

Det i undersökningen som slår mig är hur ojämn fördelningen är mellan det antal elever som har fått riktlinjer för hur Internet ska användas i skolarbetet och de som inte har fått samma vägledning. Det är ungefär hälften hälften, vilket visar på en odemokratisk fördelning när det gäller elevernas möjligheter att utveckla sin informationskompetens under gymnasieskolan.

Undersökningens resultat kan inte enbart tolkas som kritik mot gymnasieskolan, även grundskolan måste ta till sig detta minst lika mycket. Det är i grundskolan som grunden till ett självständigt kunskapssökande läggs. Eleverna måste få möjlighet och ledning att utveckla sitt källkritiska tänkande och sina kunskaper i informationssökning i grundskolan, eftersom detta är kompetenser som de behöver inför sina gymnasiestudier. Att En av tre elever tycker att det är oviktigt vem som står bakom informationen på en webbplats när de går gymnasiet, tyder på en källkritisk omedvetenhet som vi som arbetar i grundskolan måste ta på allvar.

Även om undersökningens resultat bara till viss del motsvarar verkligheten, så kanske de visar på behovet av att tydliga riktliner för hur skolan bör arbeta medvetet med undervisning i källkritik, riktas direkt mot skolan från högre nivå. Både för gymnasie- och grundskolor.
Anna-Stina skriver i sitt inlägg Informationskompetens och infärgning om Gymnasieskolan 2007 och att programmålen innehåller en hel del förordningar som berör informationskompetens. Förhoppningsvis kommer de kriterier som går igenom för Gymnasieskolan 2007, som ställer krav på elevernas informationskompetens och källkritiska kunskaper, få tillräckligt med genomslag i skol- och kursplaner för att påverka även grundskolans stadier.

Hanna Johansson, skolbibliotekarie på en 6-9 skola i Haninge

Ny fri e-tidskrift om IL

Genom School Library Journal fick jag tipset om en ny tidskrift som vänder sig till skolbibliotekarier och andra som undervisar i informationskompetensrelaterade frågor. Tidskriften heter Educators' Spotlight Digest och innehåller förutom redaktionellt material, förslag på hur man kan arbeta strategiskt för att uppnå kvalitet i sin undervisning. (Se bilden!)

Bakom tidskriften står Syracuse University, AASL och Institute of Museum and Library Services i USA.

Anna-Stina Axelsson, gymnasiebibliotekarie

Bloggtips

Sedan ett par år tillbaka finns bloggen OMIS - Om informationssökning. Bloggen listar nyheter och diskuterar informationssökning ur ett brett perspektiv, men med tonvikt på fördjupad webbsökning. Driver bloggen gör Jonas Fransson, som för närvarande arbetar som gymnasiebibliotekarie och konsult.

Jonas har också skrivit magisteruppsatsen Söka eller browsa? : En undersökning om personliga mönster i sökbeteendet vid informationssökning på nätet [pdf] vid BIVIL. Uppsatsen ger en intressant inblick i teorier kring människors beteende i informationssökningssituationer.

IT-stöd till alla lärare

Idag kom ett pressmeddelande från Myndigheten för skolutveckling. Man skriver:

Idag öppnar Myndigheten för skolutveckling en ny webbplats för att underlätta användningen av IT i undervisningen. Där kan lärare lära sig mer om text-, ljud- och bildhantering, sökning på Internet, källkritik med mera. Samtidigt startar en pilotverksamhet med 20 kommuner, där lärarna får möjlighet att utveckla sin praktiska IT-kompetens och examinera sig.

Webbplatsen heter PIM, vilket står för praktisk IT- och mediekompetens. Här kan lärare (och andra) själva fortbilda sig i att söka, skriva och kommunicera. De kan lära sig mer om bild- och ljudhantering och få tips på lärresurser som de kan använda tillsammans med elever. Det finns en hel del instruktionsfilmer att ta del av.

Ska bli spännande att se vilka 20 kommuner som ska delta först.

Röster från framtiden

På den amerikanska listan ili-L tipsades det häromdagen om en konferens som arrangeras av National Forum on Information Literacy och University of the Virgin Islands. Jag återger meddelandet i dess helhet:

The "Voices from the Future: the First International Information Literacy Coalition Conference" website is now available. (See below)  This conference is a collaborative partnership between the University of the Virgin Islands and the National Forum on Information Literacy.  If information literacy is to be mainstreamed worldwide, then we need to take the lessons learned from the recent Prague and Alexandria summits and integrate them into grass root level activities as well.  This is a terrific opportunity for you to encourage the participation of information literacy aficionados within your respective organizations and communities.  So come join us in the unique conference experience...we welcome your involvement!

Mer information om konferensen finns på dess webbplats (som är i form av en PowerPoint-presentation): http://library.uvi.edu/InfoLitConf.htm

Ola

Informationskompetens och infärgning

Inför Gymnasieskolan 2007 talar Skolverket mycket om infärgning av kärnämnena. Det innebär att svenskan, engelskan, matematiken ska präglas av det gymnasieprogram där undervisningen bedrivs. Att läsa svenska blir inte exakt samma sak på till exempel natur- respektive fordonsprogrammet.

Det kan tyckas självklart, men ungefär på samma sätt måste vi förhålla oss när det gäller informationskompetens. IK finns inte med i nya gymnasiet som någon särskild kurs. Däremot finns det mycket i programmålen som har med informationskompetens att göra. Ett exempel från Barn- och fritidsprogrammet:

Kärnämnena ger tillsammans med karaktärsämnena generella kompetenser som bidrar till att ge eleven överblick och sammanhang. Exempel på kompetenser som eleverna skall utveckla tillsammans med ämneskunskaperna är att ta initiativ, att lösa problem, att se konsekvenser av handlingsalternativ, att formulera, argumentera för och uttrycka ståndpunkter samt att söka, sovra och bearbeta information. Elevens utveckling mot ett kritiskt och konstruktivt tänkande har också en grund i såväl kärnämnen som karaktärsämnen.
(Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program, s. 6-7)

Ett fel som åtminstone jag har gjort mig skyldig till tidigare, är att jag inte i tillräckligt hög grad tagit hänsyn till programmens karaktär när jag undervisat där. Jag har kanske trott att jag har gjort det, men egentligen har jag använt en modell som fungerat bra på teoretiska program och anpassat den i viss grad efter det aktuella (praktiska) programmets profil. Jag har inte på allvar funderat över att informationskompetens faktiskt kan innebära en en sak för elever på handelsprogrammet och något annat för samhällseleverna. I efterhand kan jag se att en del av den (vågar jag säga) ovillighet jag mött från en del programs lärare beror på detta problem. Citatet ovan ger inte heller vägledning till vad informationskompetens är för i detta fallet barn- och fritidsprogrammets elever.

Här har vi en stor utmaning! Och detta är viktigt. Har vi själva en genuin förståelse av vad informationskompetens är? Hur anpassar vi våra metoder konkret? Ser gärna kommentarer på detta.

/ Anna-Stina Axelsson, gymnasiebibliotekarie