« Ny IK-webbplats | Main | Nytt nummer av InfoTrend »

'Literacy' och 'Information Literacy'

Något man som gymnasiebibliotekarie får anledning att fundera över då och då är vilken roll man kan och bör ta när det gäller arbetet med elevernas läskunnighet. Alltså det lite bredare stora L:et, istället för IL, som vi så ofta pratar om. Några av oss arbetar inte uttalat med detta, andra är särskilt inriktade på arbete med framförallt skönlitteratur.

Hur kommer det sig att vi ser så olika på denna fråga? På grundskolebiblioteken och på folkbiblioteken finns en större självklarhet i att biblioteket tar en aktiv del när det gäller att inspirera till läsning och påverka människors läsvanor. Enligt min erfarenhet och mina "spaningar" minskar bibliotekariernas deltagande i läsutvecklingsarbetet i gymnasiet för att på högskolenivå bli än mer sällsynt. (Kan det stämma?)

En nyckel till att förstå detta kan vara de paradigm som råder inom det biblioteks- och informationsvetenskapliga området. Om man verkar mer inom det informationsvetenskapliga paradigmet ingår inte arbete med skönlitteratur på ett självklart sätt, medan det förhåller sig tvärtom om man anammat det biblioteksvetenskapliga perspektivet. (Jag fick ett litteraturtips av Jonas Fransson ang. detta: Marcia Bates, The invisible substrate of information science.)

Vi hör från många håll att läskunnigheten hos svenska barn och ungdomar sjunker. Ska vi inte på gymnasienivå arbeta mycket brett när det gäller IL, tänker jag. Är inte läskunnighet en förutsättning för IL? Hur tänker vi kring läskunnigheten när vi t ex arbetar med värdering av texter och källkritik? På vilka sätt arbetar vi med både fack- och skönlitteratur för att utveckla elevernas läsfärdigheter?

Jag har själv under flera år arbetat med läsutveckling i form av framförallt litteratursamtal med gymnasieelever. På min skola har några lärare bestämt sig för att minst en skönlitteratär text ska ingå i alla kurser, t o m i ett så "långsökt" ämne som konstruktion. Och det fungerar bra som ett sätt att bredda perspektiven och få ungdomarna att läsa.

Jag vill gärna höra om fler som arbetar med läsutveckling på olika sätt på utbildningsbiblioteken. Dela med er av inspiration och tips!

Anna-Stina Axelsson

Posted by Anna-Stina Axelsson on april 15, 2006 | Permalink

Comments

Jag håller helt med om att vi borde ägna mer tankar och kraft på läskunnigheten. Jag har pratat informationskompetens med lärare på grundskolan, och de kan inte alltid se vikten av att lära ut sökstrategier och liknande, när de tampas som bäst med läskunnigheten hos eleverna.

En tanke om skönlitteratur (som självklart kan ingå i alla ämnen och kurser): Jag tycker att läskunnighet bl a handlar om att förstå textkonventioner. När det gäller skönlitteratur har eleverna ofta tränat på att bedöma och analysera den, mer eller mindre avancerat. Man vet att språket kan variera och att det finns olika genrer (för det mesta).

Facklitteraturen ses däremot som en neutral plats, som man hämtar information ifrån. Jag ser att elever i år 8-9, också de som är läsvana när det gäller skönlitteratur, stöter på patrull när de möter icke-adapterad facklitteratur. Essäistiska eller kåserande förord eller inledningar till kapitel reser sig som murar för den som bara vill vaska fram sakuppgifter för en skoluppgift.

En fråga: har någon arbetat med bokcirklar för facklitteratur? Jag har funderat på att pröva.

Posted by: Johanna Pettersson | 26 maj 2006 10.10.41

På liknande sätt som man arbetar mest med informationssökning/informationskompetens och kanske ibland för lite med läsning och skönlitteratur tror jag att man i grundskolan ibland arbetar för lite med informationssökning/informationskompetens särskilt i de lägre åldrarna

Posted by: Ulf Georgson | 26 maj 2006 11.29.26

The comments to this entry are closed.