Feltänkt?

Society mapping

På findability.org finns en intervju med Peder Söderlind som tillsamman med Martin Lindqvist driver Glykol. Peder berättar om "Society mapping"  som är en "exercise and a method to increase information literacy".

Vänliga hälsningar
Ola

Nyöversatt Kuhlthau

Carol Kuhltahus Teaching the library process (1994) har nyligen översatts till svenska av en lärare och en bibliotekarie vid en gymnasieskola i Söderköping. Resultatet är boken Informationssökningsprocessen : en lärande process med lärare och bibliotekarie i samverkan med elevernas informationskompetens i fokus (2006) BTJ Förlag. Översättningsarbetet och anpassningen till svenska förhållanden är verkligen lovvärd eftersom jag tror det kan öka tillgängligheten till boken för många som arbetar i skolans värld.

Jag har precis läst den här publikationen, som i hög grad utgörs av konkreta lektionsförslag och övningsblad som får kopieras och delas ut. Den följer informationssökningsprocessen, så som vi lärt oss att Kuhlthau ser på den. En angelägen fråga är hur man kan använda boken i sitt eget praktiska arbete. Själv tror jag att det kan bli en bok man återvänder till lite då och då, kanske för att söka några konkreta tips och lektionsförlsag. Kanske kan den också användas i fortbildningssammanhang som underlag för diskussion kring undersökande arbetssätt.

Informationssökningsprocessen... har som metodbok både för- och nackdelar. Jag listar dem lite kort.

PLUS
- Den metod boken presenterar ger struktur åt lärares/bibliotekariers arbete med IK
- Den ger struktur och stöd till elever i undersökande arbetssätt
- Metoden förespråkar en hög grad av handledning och uppföljning
- Långsamhet i informationssökningsprocessen uppmuntras

MINUS
- Metoden fokuserar proceduren, är linjär
- Den intellektuella nivån som metoden förutsätter hos eleverna är för hög (för de förhållanden i a f jag känner till)
- Vissa delar känns inaktuella, då webben idag spelar en oerhört mycket större roll i elevernas informationssökning är den gjorde 1994

Det vore roligt att få ta del av fler synpunkter på boken :-)

/ Anna-Stina Axelsson, gymnasiebibliotekarie i Bålsta

"Lösryckt" undervisning

Jag har ställt mig tveksam till att undervisa elever i informationssökning i lösryckta sammanhang, alltså utanför kontexten av ett ämne eller ett projekt. Men i våras fick jag en fråga från en lärare som sällan efterfrågar samarbete med mig, så då gällde det att vara tillmötesgående i första hand. Hur skulle jag organisera undervisningen, när lärarens önskemål var att eleverna skulle bli "bättre på att söka på Internet"? Hon framhöll särskilt att hon tyckte att de saknade fantasi. Klassen (handelsprogrammet åk 1) höll just nu inte på med något särskilt projekt, utan eleverna behövde undervisning just i att söka, sa läraren.

Eftersom det har varit glest mellan inläggen på bloggen ett tag, tänkte jag passa på att berätta lite om vad jag rent konkret gjorde med klassen.

I mina förberedelser för att träffa klassen funderade jag en del över begreppet fantasi. När vi sedan sågs lät jag eleverna fundera över två frågor, till att börja med:

- När är jag bra på att söka information? När brukar jag lyckas med att hitta vad jag söker?
- När är det svårt att söka information? Har jag misslyckats någon gång?

Eleverna fick två tomma lappar där de fick skriva ner sina funderingar. Dessförinnan hade jag pratat lite om att man är bra på att söka i olika sammanhang, t ex när det gäller att ta reda på när bussen ska gå, om man åker buss varje dag.

Vi gick tillsammans igenom vad eleverna skrivit och jag skrev på tavlan:

Bra / lyckas
När man letar länge så lyckas man
Busstider
Historia
Resor
Kläder
Elektronik
Horoskop
Resor
Sport

Svårt / lyckas inte
Lagar & regler
Postens hemsida
Hantverk (lärarens förslag)
Administration

Vad var gemensamt för de olika spalterna? Jo, i "bra-spalten" fanns sådant eleverna kunde mycket om, var intresserade av eller hade läst mycket om i skolan, kom vi fram till. I "svårt-spalten" fanns sådana ämnen som man inte kunde mycket om.

Vi (eller mest jag) pratade en stund om att kunskapen runtomkring är viktig för att man ska lyckas riktigt bra när man söker. Kanske ska man läsa på lite mer i ämnet, kanske i läroboken, innan man sätter sig vid datorn? Kan det ibland vara lättare att hitta uppgifterna via en bok t ex? Kan man fråga sin lärare / bibliotekarie mer?

Eleverna fick sedan några övningsuppgifter som de skulle göra vid datorn. Det gick ganska mycket ut på att eleverna skulle få associera och använda sin fanasi för att lyckas med sina sökningar.

Tyvärr har jag inte gjort någon utvärdering av lektionen, så jag vet egentligen inte hur bra utfallet blev. Men jag tyckte i alla fall att jag lyckades få ett slags grepp om hur man kan lägga upp sådana här lite "lösryckta" lektioner, med informationskompetens och fantasi (som är en del av IK) i bakhuvudet.

/ Anna-Stina, gymnasiebibliotekarie i Bålsta

Kort om Workshop i Falun

Igår genomförde styrgruppen för specialgruppen för bibliotekspedagogik en workshop om pedagogiska metoder. Vi befann oss i Falun. Det var tredje framträdandet på en liten miniturné; de två tidigare framträdandena gick av stapeln i Bålsta respektive Skövde.

Jag lovade åhörarna i Falun att jag skulle redogöra för de litteraturhänvisningar som förekom under dagen. Om jag minns rätt nämndes följande böcker och artiklar:

Ramsden, D. (2003). Learning to teach in higher education. London : Routledge.
Bruce, C. (1997). The seven faces of information literacy. Adelaide : Auslib Press.
samt artikeln:
Information - it's all in the mind. Update Magazine. April, 2003. (Om mindmapping).

Själv trivdes jag utmärkt igår; jag tyckte att vi - workshopledare och åhörare - med gemensamma krafter gjorde dagen till något lärorikt och inspirerande. Jag hoppas att fler av er som var där delar den uppfattningen.

Vänliga hälsningar
Ola

Workshop i Skövde

Igår arrangerades en workshop i Skövde kring pedagogiska metoder i bibliotek. Under dagen utlovade jag att posta några referenser här i Feltänkt? Artiklarna det gällde har jag tipsat om tidigare. Dels var det
Foster, A. (2005) A non-linear model of information seeking behaviour. Information Research. 10(2). URL: http://informationr.net/ir/10-2/paper222.html
Och dels:
Information - it's all in the mind. Update Magazine. April, 2003.

Dessutom efterlystes synpunkter och idéer kring dagen igår men också kring pedagogiska aspekter på bibliotek i största allmänhet. Sådan kan exempelvis framföras i form av kommentarer till det här inlägget.
Vänliga hälsningar
Ola

Kort rapport från workshop i Bålsta

Igår var Biblioteksföreningens styrgrupp för bibliotekspedagogik i Bålsta för att göra en workshop kring pedagogiska metoder. Jag avser att lämna en något mer innehållsrik rapport från dagen, men för tillfället vill jag bara hänvisa till två webbsidor som nämndes i anslutning till workshopen. Jag berättade att det finns en artikel som handlar om mindmapping, bland annat i anslutning till referensarbete. Artikeln heter Information - it's all in the mind och publicerades i Update magazine i april 2003. Läs den på webben!
David Herron nämnde en medarbetare vid namn Henk Schmidt på Karolinska institutet som är bevandrad inom området PBL. Information om honom, däribland en lista över publikationer finner man på följande webbsida: Henk Schmidt.

På återseende.
Ola

Tänk om...! Live

Workshop om pedagogiska metoder i biblioteket
Bålsta 20 februari
Skövde 27 februari
Falun 25 april
Styrgruppen för Svensk Biblioteksförenings specialgruppen för bibliotekspedagogik vill för deltagarna levandegöra några av de pedagogiska metoder, som presenteras i skriften Tänk om…! pedagogiska metoder i biblioteket. Vi kommer att belysa några olika metoder mot bakgrund av konceptet informationskompetens.
Anmälning via Biblioteksföreningens hemsida

På turné

Styrgruppen för Biblioteksföreningens specialgrupp för bibliotekspedagogik fortsätter arbetet med pedagogiska metoder. En workshop som anknyter till skriften Tänk om!..., som kom ut förra året, kommer att gå av stapeln på tre orter inom snar tid. Platser, datum och innehåll framgår av programmet. Vill du delta så kan du anmäla dig på webben.

Ola

Tusen språkfrågor

Att arbeta som bibliotekarie på utbildningsbibliotek kan innebära att man möter många skiftande grupper av studerande, och det gäller att möta alla på deras nivå. Jag har under läsåret arbetat med Individuella programmet på min skola, en lektion i veckan. Dessa elever har ofta en mycket svag tro på sig själva och sina prestationer i skolan. För mig har utmaningen varit att hitta dessa elevers spirande lust att lära och att skapa ett förtroende för mig som person. Detta är plattformen för att vi ska kunna arbeta tillsammans.

Min undervisning har byggt mycket på lek, berättande och lyssnande. Ett tips som jag vill ge just nu, är tv-aktuella Fredrik Lindströms spel Tusen språkfrågor. Det är kul att knyta an till t ex tv, om det är möjligt, eftersom det ger eleverna referensramar. Eleverna delades in i två lag som fick tävla mot varandra, och jag läste upp frågorna på den enklaste nivån i spelet. Några av frågorna var ändå lite för svåra, men de utmanade både elevernas allmänbildning och ordkunskap på en ganska lagom nivå. En elev som var lite extra kunnig fick också tillfälle att glänsa, vilket inte händer så ofta. Eleverna tänkte nog inte så mycket på att de lärde sig någonting, samtidigt som de tävlade. Då blir det heller inte tungt att lära, tror jag.

Metoder i praktiken

Under hösten har vi på Håbo bibliotek prövat metoden Tidskriftsklubben som har utarbetats på Kib. Vi har modifierat den lite för att passa oss, bl.a. har vi bara haft en text åt gången som vi diskuterat.
Vi har diskuterat texter utifrån vårt övergripande tema "service/pedagogik" och alla texter har nämnts här i bloggen; Margareta Ullströms "Samtal på bibliotek", magisteruppsatsen "Kolla vad jag hittade!" (ungefär samtidigt fick representanter från kommunens alla förskolor en föreläsning av en av författarna, AnnaCarin Elf. På så sätt har vi startat en parallellprocess på förskolorna och biblioteket kring hur vi ska tänka kring förskolornas biblioteksbesök) och delrapport 2 från projekten kring vuxnas lärande. Den sista texten var så omfattande både till omfång och innehåll att vi ägnat två möten till att diskutera den. Och efter jul ska vi komplettera dessa diskussioner med ett Pedagogiskt Bord tillsammans med Marcus Strand från Sandviken. Marcus har varit projektledare i ett av delprojekten.

Vi har inte utvärderat dessa träffar men själv är jag väldigt nöjd! Det har varit roligt, intressant och givande att samlas kring en text på detta sätt. Det har också gjort att vi kunnat ta ett steg till i vårt förändringsarbete - både tankemässigt och praktiskt. Jag kan alltså å det varmaste rekommendera metoden Tidskriftsklubben! Det skulle vara mycket intressant om någon annan har erfarenheter av den och ville skriva något här!